En markant svagare amerikansk jobbrapport dämpade förväntningarna på en snar räntehöjning från Federal Reserve och gav stöd åt Wall Street under fredagens avslutande handel. Samtidigt har G7 enats om att frigöra 100 miljoner fat olja och diesel från nödlagren för att avvärja hot om amerikanska exportrestriktioner. När investerare blickar mot måndagens öppning i Stockholm och Europa präglas marknaden av mildrad ränteoro, men också av ihållande energipristryck och europeiska politiska utmaningar.
Marknadsöversikt inför veckostarten
De globala finansmarknaderna går in i den nya handelsveckan med en blandad men försiktigt konstruktiv ton efter en intensiv helg. Fredagens amerikanska sysselsättningsstatistik visade en betydande inbromsning på arbetsmarknaden, vilket omedelbart minskade marknadens oro för att Federal Reserve ska genomföra en räntehöjning i slutet av oktober. Det gav bränsle åt ett brett rally på de amerikanska börserna, lett av tekniksektorn.
På energimarknaden nådde G7-länderna en överenskommelse om att frigöra 100 miljoner fat diesel och råolja genom Internationella energiorganet IEA. Beskedet undanröjde det överhängande hotet om ett amerikanskt exportstopp för diesel, vilket dämpade den akuta oron för en europeisk bränslebrist inför vintern.
De asiatiska börserna avslutade den gångna veckan med en ojämn utveckling, där Tokyo och Hongkong pressades medan Sydkorea och Australien noterade uppgångar. Under helgen har dessutom flera bolagsspecifika händelser i Europa tilldragit sig intresse, däribland ett höjt fientligt bud inom italiensk banksektor och en omfattande elbilsinvestering från fordonsjätten Renault.
Wall Street steg efter svag jobbsiffra
Fredagens handel på Wall Street präglades helt av den officiella amerikanska arbetsmarknadsrapporten för september. Sysselsättningen utanför jordbrukssektorn ökade med blygsamma 29 000 personer, vilket var långt under analytikernas förväntningar på en ökning med 90 000 jobb. Dessutom reviderades siffran för augusti ned till 133 000 från tidigare rapporterade 162 000, samtidigt som arbetslösheten steg till 4,2 procent.
Reaktionen på marknaden blev snabb. Enligt CME FedWatch sjönk sannolikheten för en räntehöjning med minst 25 punkter vid Feds möte i slutet av oktober till 22,7 procent, jämfört med 24,4 procent dagen innan och drygt 64 procent för en vecka sedan. Den minskade räntepressen gynnade särskilt räntekänsliga sektorer och småbolagsindexet Russell 2000, som avancerade 0,9 procent och noterade sin bästa handelsdag på en månad.
Vid stängning steg det breda S&P 500-indexet med 0,73 procent till 7 722,72, medan Dow Jones Industrial Average ökade med 0,49 procent till 51 176,96. Det tekniktunga Nasdaq Composite ledde uppgången med ett lyft på 1,19 procent till 27 190,86.
Bland enskilda aktier fortsatte de stora teknikbolagen att driva utvecklingen. Nvidia steg 1,3 procent och noterade en ny intradagshögsta nivå. Tesla avancerade 4,7 procent efter att ha redovisat leveranssiffror för det tredje kvartalet som överträffade marknadens förväntningar, vilket lyfte sällanköpssektorn med 1,4 procent som dagens starkaste delindex.
I motsatt riktning gick sportklädesjätten Nike, som rasade 3,6 procent efter att ha varnat för svag efterfrågan i Kina, sänkt intäktsprognosen samt aviserat personalneddragningar. Inom IT-hårdvara drabbades lagringsbolagen Western Digital och Seagate Technology av tunga fall på cirka 10 vardera, efter rapporter om att japanska Toshiba planerar att fördubbla sin produktionskapacitet för hårddiskar till datacenter fram till räkenskapsåret 2027.
Asien avslutade veckan blandat
De asiatiska marknaderna är stängda under helgen, men fredagens handel gav en spretig bild som investerare i Europa behöver beakta inför måndagsöppningen. Shanghai-börsen höll stängt på grund av nationellt helgfirande under Golden Week.
I Tokyo föll Nikkei 225 med 0,9 procent till 68 309,46, tyngt av vinsthemtagningar i exportbolag och oro kring global handel. I Hongkong backade Hang Seng Index med 2,6 procent till 23 972,29, där fastighetsbolag och konsumentrelaterade aktier fortsatte att pressas.
Däremot visade marknaderna i Seoul och Sydney styrka. Sydkoreanska KOSPI steg 0,6 procent till 7 003,74 och australiensiska ASX 200 klättrade 0,8 procent till 8 682,10, stöttat av råvaru- och finanssektorn. Investerare noterar även att Kinas officiella inköpschefsindex för tillverkningsindustrin nyligen återvände till tillväxt på 50,1, vilket ger visst stöd åt den underliggande aktiviteten i regionen.
Bolagsnyheter och europeiska strukturaffärer
Intesa Sanpaolo höjer budet på Monte dei Paschi
Under lördagen meddelade Italiens största bank Intesa Sanpaolo att bolaget höjer kontantdelen i sitt uppköpserbjudande för krisdrabbade Monte dei Paschi di Siena (MPS). Intesa erbjuder nu ytterligare 800 miljoner euro i kontanter, vilket motsvarar 1,25 euro per aktie utöver de 1,6 nyemitterade Intesa-aktierna för varje MPS-aktie.
Samtidigt skärpte Intesa tonläget mot MPS-ledningen under vd Luigi Lovaglio, som föreslagit motbud på Banca Generali och Banco BPM. Intesa varnade för att banken inte kommer att efterge villkoren och helt kan dra tillbaka sitt bud om MPS aktieägare röstar för ledningens alternativa plan vid stämman den 29 oktober. Affären är en av de största strukturhändelserna i den europeiska banksektorn och lär sätta avtryck i finansaktier under veckan.
Renault investerar 10 miljarder euro i elbilar
Den franska fordonstillverkaren Renaults koncernchef François Provost meddelade under lördagen att bolaget planerar att investera över 10 miljarder euro i Frankrike under de kommande fem åren. Satsningen syftar till att accelerera utvecklingen av elbilar och göra modellerna mer prisvärda för konsumenter.
Provost framhöll att elbilar nådde rekordhöga 42 procent av alla nybilsregistreringar i Frankrike under september, delvis drivet av höga drivmedelspriser. Renault räknar med att öka sin franska fordonsproduktion med minst 25 procent under 2026 tack vare den starka efterfrågan på batteridrivna modeller, vilket understryker den pågående omställningen i den europeiska fordonsindustrin.
Räntor, valutor och råvaror
På räntemarknaden sjönk obligationsräntorna initialt kraftigt efter den svaga amerikanska jobbstatistiken, men återhämtade delar av fallet under fredagskvällen. Den amerikanska tioårsräntan handlades kring 5,28 procent efter att tidigare ha touchat 5,30 procent, medan tvåårsräntan låg på 4,83 procent.
I Europa råder fortsatt påtaglig spänning i statspappershandeln. Räntespreaden mellan franska och tyska tioåriga statsobligationer vidgades till sina högsta nivåer sedan eurokrisen 2011, vilket speglar marknadens ökade oro kring Frankrikes statsfinanser och det politiska läget i Paris.
På råvarumarknaden var lättnaden stor efter G7-överenskommelsen om att frigöra 100 miljoner fat olja och diesel. USA:s president Donald Trump bekräftade att administrationen avskriver planerna på ett exportförbud för diesel. Nordsjöoljan Brent noterades kring 102,77 dollar per fat medan amerikanska WTI handlades runt 91,90 dollar per fat. Europeiska dieselterminer föll med närmare 6 procent efter överenskommelsen.
På valutamarknaden försvagades dollarn i spåren av de mjukare ränteförväntningarna. Euron stärktes till 1,1259 dollar, medan dollarn backade mot japanska yen till 157,79. Spotpriset på guld rörde sig nedåt till cirka 4 135 dollar per uns.
Makrohändelser och politiska katalysatorer att bevaka
Investerare har flera tunga makro- och geopolitiska hållpunkter att navigera efter under veckan. Fredagens preliminära inflationssiffra för euroområdet visade en årstakt på 3,8 procent i september, upp från 3,2 procent i augusti och över förväntningarna på 3,6 procent. Uppgången förklarades främst av energipriser som rusat 18,8 procent på årsbasis, medan kärninflationen låg stabilt på 2,5 procent. Siffran sätter press på Europeiska centralbanken inför räntebeskedet den 29 oktober.
I Sverige har talman Andreas Norlén gett Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson en andra sonderingsrunda för att försöka bilda regering, med deadline den 12 oktober. Den parlamentariska osäkerheten fortsätter därmed att utgöra en fond för den svenska inrikespolitiken.
I Spanien genomfördes omfattande massdemonstrationer i Madrid under lördagen efter att parlamentet röstat ned regeringens bostadsdekret. Premiärminister Pedro Sánchez utvärderar nu läget inför ett eventuellt utlysande av nyval den 29 november, vilket kräver ett formellt dekret senast på tisdag.
Under måndagen riktas blickarna främst mot slutgiltiga inköpschefsindex för tjänstesektorn i Europa, vilka ger viktig temperaturmätning på konjunkturutvecklingen.
Sektorer och aktier i fokus
Banksektorn hamnar i blickfånget efter Intesa Sanpaolos höjda bud på Monte dei Paschi och varningen om att överge processen vid motstånd. Rörelser i sydeuropeiska bankaktier kan även påverka det bredare europeiska finanssentimentet.
Fordonstillverkare och underleverantörer lär följa reaktionerna på Renaults mångmiljardinvestering och den fortsatta tillväxten för elbilsregistreringar, samtidigt som Teslas starka leveransrapport i USA kan ge stöd åt sektorkollegor.
Energikänsliga industribolag och transportsektorn påverkas positivt av att risken för ett amerikanskt dieselförbud avvärjts genom G7-avtalet, vilket stabiliserar bränslekostnaderna på kort sikt.
Lagrings- och halvledarbolag hålls under uppsikt efter fredagens kraftiga fall i Seagate och Western Digital samt Toshibas planerade kapacitetsutbyggnad för AI-datacenter.
Marketmates morgonsyn
Inför veckostarten domineras marknadsklimatet av en dragkamp mellan två motstridiga krafter. Å ena sidan innebär den svaga amerikanska arbetsmarknadsstatistiken att hotet om en omedelbar räntehöjning från Fed i oktober i praktiken har lagts på is, vilket ger välbehövligt andrum för aktiemarknaden och riskaptiten.
Å andra sidan förblir det makroekonomiska fundamentet komplext. Statslåneräntorna i USA och Europa befinner sig alltjämt på historiskt höga nivåer, och den europeiska inflationstakten på 3,8 procent visar att energiprischocken fortsätter att sippra igenom ekonomin. G7-ländernas koordinerade lagerfrisläppning har dämpat den akuta energioron, men den geopolitiska situationen i Mellanöstern och det ansträngda ränteläget i Frankrike påminner om att volatiliteten kan återvända snabbt. Investerare bör därför räkna med en avvaktande start på veckan där selektivitet och bolagsspecifika nyheter styr handeln.
Baseras på rapportering från:
Relaterade artiklar
|
