10 september 2025

Dmitrii Ponomarev – Product Manager, VanEck Europe

Marknadskommunikation

Författad av VanEck som en del av ett betalt samarbete med VanEck (Europe) GmbH.

Europas NATO-medlemmar börjar använda outnyttjad bilproduktionskapacitet för att bygga ut den försvarsindustriella basen

Episcentrum för denna aktivitet är Tyskland, hem för Europas avancerade ingenjörssektor.

På 1940-talet ställde många biltillverkare om sina produktionslinor för att bygga militärflygplan. Mest känt är Ford Motors med sin Willow Run fabrik belägen i Michigan, som byggdes om 1941 för att massproducera bombflygplanet B-24 Liberator. Vid högsta kapacitet rullade ett nytt bombplan ut var 63:e minut¹.

Självklart är dagens geopolitiska spänningar betydligt mindre dramatiska än under andra världskriget. Trots det, skyndar sig Europas NATO-allierade att återuppbygga sin försvarsindustriella kapacitet efter mer än 30 år av den så kallade fredsdividenden som följde efter kalla krigets slut.

De lär sig av historien. Det var inte bara Ford som ställde om på 1940-talet utan även den brittiska lyxbilstillverkaren Rolls-Royce, som producerade motorer till stridsflygplanen Spitfire och Hurricane.

I dagens Europa börjar denna industriella trend återigen ta form. Den sammanfaller dessutom med att flera europeiska biltillverkare kämpar med sjunkande efterfrågan på tyska bilar i en tid präglad av höga energipriser. En del biltillverkare välkomnar möjligheten att konsolidera sin verksamhet.

Episcentrum är Tyskland, som länge varit Europas centrum för avancerad tillverkningsindustri. Men även i andra länder syns aktivitet inom området. Försvarsföretag tar över arbetskraft från andra tillverkare eller överväger att förvärva deras fabriker².

Att ta över arbetare och fabriker

Exempelvis gick en av Tysklands största försvarskoncerner 2024 med på att ta över hundratals anställda från bildelsleverantören Continental när behovet av arbetskraft ökade. På liknande sätt inledde Hensoldt, den bayerska radartillverkaren, i början av 2025 förhandlingar om att anställa uppsagda arbetare från Continental och Bosch.

Utanför Tyskland har Belgiens regering föreslagit att den nedlagda Audi-fabriken i Bryssel ska tas över för försvarsproduktion. Planen är att omvandla fabriken för tillverkning av pansarfordon och drönare, med endast mindre ombyggnationer³.

Dessa exempel återspeglar en bredare europeisk trend: försvarsindustrin positionerar sig i allt högre grad som en stabiliserande kraft i regioner som påverkas av industriell omställning. Biltillverkare och leverantörer, som ofta pressas av övergången till eldrift, stigande energikostnader och global konkurrens, erbjuder både den kvalificerade arbetskraft och den fysiska infrastruktur som försvarsföretagen behöver för att snabbt kunna expandera. Regeringar, angelägna om att mildra de sociala följderna av fabriksnedläggningar, uppmuntrar aktivt sådana överlåtelser som en del av en dubbel strategi: att både skydda arbetstillfällen och stärka den nationella säkerheten.

I praktiken innebär denna omställning att försvarskoncerner inte bara anställer ingenjörer och tekniker med överförbara färdigheter, utan även tar över hela ekosystem av leverantörer, logistiknätverk och fabriksutrustning. Genom att återanvända befintliga anläggningar kan de minska uppstartstiden för nya produktionslinor, vilket gör det möjligt att snabbare svara på NATO-åtaganden och ökade geopolitiska krav.

Om trenden består kan detta bli en vändpunkt i Europas industriella landskap. Fabriker som tidigare tillägnats civil mobilitet kan bli centrala för militär beredskap, och kvalificerad arbetskraft som tidigare fokuserat på bilproduktion kan i allt högre grad definiera Europas framtida försvarsekonomi. Men framtiden är osäker, och utvecklingen kommer att bero på det delvis oförutsägbara geopolitiska läget.

Början på verklig förändring

Sedan NATO-medlemmarna i början av 2025 lovade att lägga 5 % av sin ekonomiska produktion på försvaret har vissa ifrågasatt om detta är realistiskt. En essä från det välrenommerade Stockholms Internationella Fredsforskningsinstitut (SIPRI) beskrev löftet snarare som en politisk signal än en konkret utgiftsplan⁴.

Ändå är Europas förändrade industriella bas början på en verklig omställning, i takt med att kontinenten bygger upp sin försvarsindustri igen som svar på ökade geopolitiska spänningar. Ironiskt nog var det kriget i Ukraina som fick Tyskland att sluta köpa billig rysk gas till sin industri – något som bidrog till bilindustrins svårigheter. Det i sin tur banade väg för den fabriksomställning som nu börjar ta form. Utfallet av denna globala industriella förändring kommer helt att bero på hur de globala spänningarna utvecklas.

¹ Willow Run Bomber Plant – the Henry Ford. (n.d.).

² Captain Europe: Five ways to forge the region’s defense shield, Allianz Research, 2 juni 2025.

³ Military equipment factory at Audi Forest poses ‘no risk’ to locals, says defence expert. The Brussels Times, 10 mars 2025.

⁴ NATO’s new spending target: challenges and risks associated with a political signal. SIPRI, 27 juni 2025.