Ny forskning visar att sysselsättningen bland utrikes födda ökar snabbare än för befolkningen i stort och att inkomstgapet krymper – även om stora utmaningar kvarstår.

Arbetslösheten bland utrikes födda är fortsatt hög, 12,2 procent jämfört med 3,6 procent bland inrikes födda enligt SCB. Men bakom rubrikerna finns en annan berättelse. De senaste 20 åren har sysselsättningen ökat snabbare bland utrikes födda än i befolkningen som helhet. Gapet mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättning har därmed minskat.

Enligt nationalekonomerna Andreas Bergh och Martin Nordin vid Lunds universitet har invandrares inkomster närmat sig svenskföddas: från ett gap på 35 procent runt millennieskiftet till 27 procent 2022. Tillväxten av visstidsjobb, deltidsarbete och gigjobb har bidragit till att fler fått en fot in på arbetsmarknaden.

Forskarna pekar samtidigt på en dubbel utveckling: i invandrartäta områden ökar inkomstklyftorna då de som får bättre betalt ofta flyttar därifrån, medan nya invandrare flyttar in. Utbildningsforskningen från Stockholms universitet visar att unga med utländsk bakgrund satsar högre relativt sina betyg, och tjejer med utländsk bakgrund klarar sig bättre än svenskfödda tjejer.

Den svenska arbetsmarknaden står inför en omfattande arbetskraftsbrist. Om utbildningssystemet lyckas rusta kommande generationer kan dagens integrationsutmaningar delvis bli morgondagens lösning på kompetensförsörjningen, enligt professor Olof Åslund vid Uppsala universitet. Den positiva sysselsättningstrenden bland utrikes födda talar för att arbetskraftsutbudet kan breddas över tid, vilket på sikt dämpar lönetrycket och stärker svensk ekonomis tillväxtpotential.

AI-sammanfattad artikel Denna artikel är automatiskt sammanfattad av AI baserad på nyheter från externa källor. Informationen bör verifieras mot originalkällorna innan den används som underlag för beslut.