A- och B-aktier har länge varit ett verktyg för svenska ägarfamiljer som vill behålla kontrollen och samtidigt ta in kapital. Enligt EFN har modellen använts av bland annat Wallenbergsfären, Lundbergsfären och i bolag som Nibe, där A-aktier ger fler röster än B-aktier utan att de ekonomiska rättigheterna skiljer sig.

Trenden har svängt internationellt. Dagens industri skriver att Storbritannien har lättat på reglerna för att stärka noteringsklimatet, medan Tyskland sedan 2023 och Frankrike sedan 2024 tillåter aktier med olika röstvärden. Regeringen föreslår samtidigt svenska lagändringar för att genomföra EU:s direktiv om sådana aktier på multilaterala handelsplattformar. Syftet är att göra det lättare för små och medelstora bolag att anskaffa riskkapital.

Utvecklingen framstår som positiv för noteringsklimatet och kapitalförsörjningen, särskilt för tillväxtbolag och familjeägda företag. Samtidigt bygger effekten på tydlig information och minoritetsskydd, vilket regeringen också lyfter i de nya reglerna.

AI-sammanfattad artikel Denna artikel är automatiskt sammanfattad av AI baserad på nyheter från externa källor. Informationen bör verifieras mot originalkällorna innan den används som underlag för beslut.