Marknadsföringsmaterial i samarbete med Societe Generale. Investeringar innebär alltid en risk.
Nyckelpunkter
I avsnittet Warranter – hur prissätts de? gick vi igenom de viktigaste faktorerna som påverkar warrantens pris. Vi lärde oss att centrala drivkrafter är den underliggande tillgångens pris, volatilitet, återstående löptid, räntenivå och utdelningar.
I det här avsnittet fokuserar vi på den mest intuitiva faktorn: priset på den underliggande tillgången – och hur känsligt warrantens värde reagerar på prisförändringar i denna.
Grundidén är följande:
- en köpwarrant brukar öka i värde när den underliggande tillgångens pris stiger
- en säljwarrant brukar öka i värde när den underliggande tillgångens pris faller
För investeraren uppstår dock en central följdfråga:
hur mycket förändras warrantens värde om den underliggande tillgången rör sig exempelvis en krona?
Denna fråga besvaras av två centrala nyckeltal: delta och gamma.
Vad är delta?
Delta anger hur mycket warrantens teoretiska pris förändras när den underliggande tillgångens pris förändras med en enhet (till exempel 1 krona).
Deltans värdeintervall beror på warrantens typ:
- Köpwarrantens delta varierar mellan 0 och 1
- Säljwarrantens delta varierar mellan 0 och -1
Exempel
En säljwarrant har ABC aktien som underliggande tillgång. Warrantens delta är −0,70. Om ABC aktiens pris stiger med en krona, sjunker warrantens pris med cirka 0,70 kronor (paritet 1:1). Om pariteten är 10:1 blir prisförändringen istället 0,07 kronor.
Deltans värde beror i hög grad på om warranten har realvärde eller inte. Ju mer warranten är in the money (det vill säga ju större realvärde den har), desto närmare ligger delta värdet 1 (Call) eller –1 (Put). För djupt out of the money warranter ligger delta däremot närmare noll.
Bild 1: Utvecklingen av köpwarrantens delta i förhållande till underliggande tillgångens pris
Källa: Société Générale
Varför är delta användbart – och vad bör man tänka på?
Delta kan hjälpa investeraren i flera praktiska situationer:
- Priskänslighet i kronor
Delta hjälper till att uppskatta hur mycket warrantens pris förändras i kronor när den underliggande tillgången rör sig (till exempel 1 krona). - Indikativ sannolikhetsindikator
Delta kan tolkas som en ungefärlig uppskattning av sannolikheten att warranten kommer att ha ett värde på lösendagen. Om warranten är at the money, är delta cirka ±0,5. Detta motsvarar grovt sett ett “50/50”-scenario för om den underliggande tillgången slutar över eller under lösenpriset. Om delta däremot ligger nära noll är det mindre sannolikt att warranten kommer att ha något värde vid lösendagen. - Säkring av portfölj (hedge)
Delta är ett centralt verktyg vid säkring (hedging). Ju högre delta, desto färre warranter behövs för att säkra en portfölj.
Begränsningar: Delta ger alltid en ögonblicksbild och bygger på antagandet att övriga marknadsfaktorer är konstanta – något som i praktiken sällan gäller. Dessutom är delta inte konstant utan förändras kontinuerligt när den underliggande tillgångens pris förändras. Denna förändring beskrivs av gamma.
Vad är gamma?
Gamma anger hur mycket delta förändras när den underliggande tillgångens pris förändras med en enhet (till exempel 1 krona).
Gamma är vanligtvis positiv, vilket innebär att delta ökar när den underliggande tillgångens pris stiger och minskar när priset faller.
Exempel – köpwarrant
En köpwarrant har ABC aktien som underliggande tillgång. Delta är 0,50 och gamma 0,10. Om aktiens pris stiger med en krona ökar delta från 0,50 till 0,60.
Exempel – säljwarrant
En säljwarrant har ABC aktien som underliggande tillgång. Delta är −0,70 och gamma 0,02. Om aktiens pris stiger med en krona ökar delta från −0,70 till −0,68.
Av bild 1 ser vi att gamma är som störst i at the money–området, eftersom delta förändras mest där. Ju mer warranten är out of the money eller in the money, desto flackare blir förändringen i delta – och desto mindre är gamma (se bild 2).
Bild 2: Utvecklingen av gamma i förhållande till underliggande tillgångens pris
Källa: Société Générale
Dessutom gäller att ju kortare återstående löptid, desto brantare blir förändringen i delta i at the money-området – och desto större blir gamma.
Varför är gamma användbart?
Gamma visar om warrantens sätt att reagera på marknadsrörelser förändras snabbt eller förblir relativt stabilt.
- Ett högt gamma innebär att delta kan förändras snabbt, vilket gör att warrantens beteende kan förstärkas eller försvagas redan vid små prisrörelser.
- Ett lågt gamma innebär att delta förblir relativt stabilt, och att warrantens beteende förväntas förändras långsammare.
I praktiken hjälper gamma till att bedöma om warrantens egenskaper och riskprofil förändras snabbt. Gamma är vanligtvis som högst när warranten är at the money och när det återstår liten tid till lösendagen. Man kan säga att känsligheten är som störst där utfallet står och väger som mest.
Mer för den intresserade
För emittenten är gamma en viktig faktor vid kurssäkring, så kallad delta hedging, där målet är att uppnå riskneutralitet.
Anta att emittenten säljer 1 000 köpwarranter (paritet 1:1) med ett delta på 0,65. Om den underliggande tillgången stiger med en krona ökar warranternas värde med 650 kronor. Delta visar då att man behöver cirka 650 aktier för att säkra positionen.
Eftersom delta förändras i takt med den underliggande tillgångens pris – och desto mer ju högre gamma är – måste säkringen justeras kontinuerligt. Om gamma är 0,1 och den underliggande tillgången stiger med 1 krona ökar delta från 0,65 till 0,75. Då behöver emittenten köpa ytterligare cirka 100 aktier till ett högre pris för att behålla en delta neutral position. Om priset sedan faller tillbaka måste aktier säljas till ett lägre pris. Denna risk i samband med justering av säkringen kallas gammarisk.
