Optionsstrategier – tre sätt att använda warranter

Marknadsföringsmaterial i samarbete med Societe Generale. Investeringar innebär alltid en risk.

Warranter är mångsidiga investeringsinstrument som kan användas både för att skapa avkastning och för riskhantering. Utöver att ta en traditionell hävstångsposition kan warranter även användas i olika optionsstrategier, vilket ger investeraren fler möjligheter när marknaden rör sig kraftigt i någon riktning.

Detta avsnitt sammanfattar tre centrala optionsstrategier:

1. Protective Put – ett sätt att skydda portföljen i en nedgångsmarknad
2. Long Straddle – en strategi för stora prisrörelser utan marknadssyn på riktning
3. Long Strangle – ett mer kostnadseffektivt sätt att dra nytta av mycket stora rörelser

1. PROTECTIVE PUT

Protective Put är en strategi som syftar till att skydda investeraren mot marknadsnedgångar – i praktiken fungerar den som en försäkring för en befintlig aktieposition.

I en Protective Put-strategi köper investeraren en säljwarrant på den underliggande tillgång som ska skyddas. Valet av lösenpris och löptid beror på investerarens riskvilja. Om aktiekursen faller under lösenpriset får warranten ett realvärde, vilket minskar förlusten i aktiepositionen.

Strategins mål är att kompensera för förlusten i aktien genom värdeökningen i säljwarranten.

Exempel*

En investerare äger 1 000 aktier i bolag A. Aktiekursen är 10,20 kr. En kommande resultatrapport skapar osäkerhet, men investeraren tror fortfarande på bolagets långsiktiga utsikter. Investeraren vill inte sälja aktierna, men vill skydda sig mot en kortsiktig nedgång.

Investeraren genomför en Protective Put-strategi genom att köpa 1 000 säljwarranter med följande villkor:

• Paritet: 1:1
• Lösenpris: 10,00 kr
• Löptid: 3 veckor
• Premie: 0,15 kr per warrant

Skyddet kostar totalt: 1 000 × 0,15 kr = 150 kr

Tabellen nedan visar möjliga utfall vid lösendagen.

Tolkning

Säljwarranten förfaller värdelös om aktiekursen ligger över lösenpriset (10,00 kr) vid lösendagen. Detta inträffar i scenarierna A och B, där värdet på den kombinerade portföljen enbart bestäms av aktiernas värde. I dessa fall hade det inte varit lönsamt att köpa säljwarranter – precis som med en försäkring när ingen skada inträffar.

Eftersom skyddet kostar 0,15 kr per warrant är break-even nivån för den kombinerade portföljen 10,35 kr (= 10,20 + 0,15). Om aktien slutar på denna nivå eller högre är skyddet i praktiken kostnadsneutralt, eftersom kursuppgången i aktien täcker den betalda premien.

Om aktiekursen faller under lösenpriset får warranten realvärde. I scenario C faller kursen till 8,50 kr, vilket ger 1,50 kr per warrant, dvs. totalt 1 500 kr. Den kombinerade portföljens värde blir då 10 000 kr, och efter att skyddskostnaden (150 kr) dragits av minskar förlusten med 1 350 kr jämfört med en oskyddad position.

Bild 1: Protective Put (Avkastningsprofil vid löptidens slut)

Källa: Société Générale

När är Protective Put lämplig?

Strategin är särskilt användbar när:

• marknaden präglas av osäkerhet (t.ex. inför rapporter)
• investeraren vill behålla aktier men begränsa risk
• skyddskostnaden är rimlig i förhållande till risk
  

I detta exempel är maximal förlust begränsad till 350 kr:

• självrisk: (10,20 – 10,00) × 1 000 = 200 kr
• premie: 0,15 × 1 000 = 150 kr

Investeraren kan själv välja storleken på ”självrisken”: ju lägre lösenpris, desto högre självrisk – och tvärtom.

Det är viktigt att notera att säkringen endast gäller till lösenpriset på lösendagen. En längre säkringsperiod kostar mer: en motsvarande 3-månaders säljwarrant skulle i detta exempel kosta cirka 0,67 €.

En tumregel är att längre löptid och högre lösenpris gör skyddet dyrare.

2. LONG STRADDLE

Long Straddle är en strategi som syftar till att dra nytta av stora marknadsrörelser utan att ta ställning till riktningen.

Kärnan i en Long Straddle är enkel men effektiv: investeraren köper samtidigt både en köpwarrant och en säljwarrant.

Warranternas egenskaper väljs enligt följande:

• samma underliggande tillgång
• samma lösenpris, nära underliggande tillgångens aktuella pris
• samma löptid
• samma paritet

Målet är att en av warranterna ska få tillräckligt stort realvärde för att täcka kostnaden för båda. Om detta sker överstiger strategin break-even och ger vinst.

Hur fungerar strategin i praktiken?

Om den underliggande tillgångens pris vid lösendagen motsvarar lösenpriset, förfaller båda warranterna värdelösa och investeraren förlorar hela investeringen. Därför fungerar Long Straddle bäst när stora prisrörelser förväntas.

Följande exempel illustrerar mekanismen.

Exempel*

Aktie X handlas till 10,00 kr. En kommande rapport kan orsaka en stor rörelse, men riktningen är osäker. Investeraren vill dra nytta av denna situation och väljer en Long Straddle-strategi.

Investeraren genomför strategin genom att köpa följande warranter, som har samma lösenpris, löptid (2 månader) och paritet (1:1).

När ger en Long Straddle vinst?

Den ena warrantens realvärde måste vid löptidens slut vara över 0,60 € per styck för att strategin ska ge vinst. Detta uppnås om:

• aktiepriset understiger 9,40 kr (Break-even-nivå 1)
• aktiepriset överstiger 10,60 kr (Break-even-nivå 2)

I annat fall är prisrörelsen inte tillräcklig. Om aktiens kurs till exempel slutar på 9,60 kr är säljwarrantens inlösenbelopp 0,40 kr per styck, medan köpwarranten förfaller värdelös. Eftersom det totala inlösenbeloppet (2 000 kr) understiger det investerade kapitalet (3 000 kr) ger strategin en förlust på cirka −33,3 %.

Bild 2: Long Straddle

Källa: Société Générale

När är Long Straddle strategin lämplig?

Long Straddle är särskilt användbar i situationer där:

• den implicita volatiliteten är låg men förväntas stiga
• det finns goda skäl att förvänta sig stora prisrörelser, även om riktningen är osäker

Strategins fördel är också dess flexibilitet. Warranter behöver inte behållas till lösendagen, utan kan säljas tidigare medan de fortfarande har ett tidsvärde. Detta kan göra det möjligt att realisera vinst innan den underliggande tillgången når någon av break-even nivåerna.

Det är dock viktigt att komma ihåg att tidens gång påverkar strategin. Om övriga marknadsfaktorer förblir oförändrade minskar värdet på båda warranterna i takt med att löptiden förkortas. Om den underliggande tillgångens pris förblir oförändrat på lösenprisnivån, förfaller båda warranterna slutligen värdelösa och resultatet blir en total förlust.

3. LONG STRANGLE

Long Strangle bygger på samma idé som Long Straddle – att dra nytta av kraftiga marknadsrörelser utan att behöva förutse riktningen.

I båda strategierna används en kombination av en köp- och en säljwarrant med samma underliggande tillgång, paritet och löptid.

Long Strangle skiljer sig dock från Long Straddle på följande sätt:

• warranterna har olika lösenpriser
• båda warranterna är vanligtvis initialt out of the money
• premierna är lägre, men en större prisrörelse krävs

Exempel*

Aktie X handlas till 10,00 kr. Investeraren förväntar sig en kraftig kursrörelse – till exempel i samband med en resultatrapport – och vill utnyttja denna situation med en Long Strangle‑strategi.

Investeraren genomför strategin genom att köpa följande warranter med samma löptid och paritet (i detta exempel 1:1):

Tabellen nedan illustrerar möjliga utfall vid löptidens slut.

När ger en Long Strangle vinst?

Long Strangle erbjuder en teoretiskt obegränsad avkastningspotential om marknaden rör sig tydligt i någon riktning, medan risken är begränsad till de betalda premierna (i detta fall 800 kr).

En total förlust uppstår om den underliggande tillgångens pris vid löptidens slut hamnar mellan lösenpriserna (9,50–10,50 kr). För att strategin ska ge vinst krävs att inlösenbeloppet för någon av warranterna överstiger 0,80 kr per styck, det vill säga totalt över 800 kr. Detta sker när:

• aktiepriset understiger 8,70 kr (nedre break-even-nivå)
• aktiepriset överstiger 11,30 kr (övre break-even-nivå)

Bild 3: Long Strangle

Källa: Société Générale

Liksom i Long Straddle uppnås vinstområdet tidigare före lösendagen tack vare tidsvärdet. Exempelvis kan stigande volatilitet öka detta värde, vilket gör strategin särskilt lämplig när volatiliteten väntas stiga.

Long Strangle vs Long Straddle

Long Strangle och Long Straddle strategierna liknar varandra, men skillnaden är tydlig.

Long Strangle:

• warranterna har olika lösenpriser
• en större kursrörelse krävs
• premierna är lägre, vilket innebär att strategins kostnad är lägre

Long Straddle:

• warranterna har samma lösenpris
• en mindre rörelse räcker för att nå break-even
• högre initiala kostnader

Long Strangle lämpar sig för investerare som vill dra nytta av kraftiga marknadsrörelser med lägre initiala kostnader, men som accepterar att break-even uppnås först vid en tydligt större kursrörelse.