Delen av S&P 500-bolag som nu faller när index stiger har bara setts en gång förut, och det var under den så kallade it-bubblan eller som den kanske är mer känd med sitt engelska namn, Dot Com Bubble.
S&P 500 stängde i fredags mindre än 1 procent under sitt rekord. Tittar du bara på headline-siffran såg september lugnt ut.
Under ytan var det allt annat än lugnt. Den 10-åriga amerikanska statsräntan nuddade 5,2 procent, sin högsta nivå sedan 2007. Centralbanken höjde räntan för första gången på tre år. Brentolja steg omkring 15 procent under månaden. Och medan allt det där hände tappade den typiska aktien i index tyst mer än 4 procent.
En stor investmentbank satte en siffra på det märkliga i veckan. En rekordandel av S&P 500-bolagen visar nu negativ beta, vilket betyder att de tenderar att falla när index stiger och stiga när det faller. Den enda perioden som kommer i närheten är it-bubblan, och dagens läsning är mer än dubbelt så hög som den.
Vad negativ beta faktiskt betyder
Beta mäter hur mycket en aktie rör sig med marknaden. En beta på 1 rör sig i takt. En beta på 1,5 rör sig längre i samma riktning. En negativ beta rör sig åt motsatt håll.
För stora amerikanska bolag är den sista sortens läsning ovanlig. På bankens diagram lämnade andelen S&P 500-aktier med negativ beta knappt nollan mellan 2005 och 2015. Den klättrade genom AI-rallyt och gick vertikal i somras.
Mekanismen är enkel när du väl ser den. De tio största aktierna utgör närmare 40 procent av index. När de drar iväg, så lyfter index. Om de flesta andra bolag rör sig nedåt samma dagar så ses dem som så kallade negativ beta.
Teknik utgör omkring 38 procent av S&P 500. I den likaviktade versionen, som ger varje bolag samma plats på 0,2 procent, är det omkring 17 procent. Det gapet är varför två versioner av samma 500 aktier nu berättar två olika historier.
Dagen de två marknaderna gick isär
Titta lite extra på 28:e Augusti. Det var dagen centralbankschefen använde sitt Jackson Hole-tal för att svänga i hökaktig riktning, och det är den renaste startlinjen för det som sen följde.
Titta på vad det gjorde med året. Fram till den 26 augusti slog den likaviktade fonden den kapitalviktade med omkring 3,6 poäng, och dess flaggskeppsfond hade precis passerat 100 miljarder dollar i förvaltat kapital på den ledningen. Fyra veckor senare är ledningen borta. Efter min uträkning har ordningen vänt.
Så ökningen alla hyllade i augusti höll exakt tills räntorna rörde sig.
Varför högre räntor delar marknaden i två
Splittringen har mindre att göra med AI-hypen än med vem som behöver låna, och till vilket pris, enligt mig.
De största AI-bolagen finansierar det mesta av sin utbyggnad med operativt kassaflöde. När de väl lånar gör de det som emittenter med toppbetyg, till en spread på 0,79 punkter över statsobligationer i veckan. Merparten av resten av det amerikanska näringslivet befinner sig längre ner på stegen.
Ett bolag som betalar 6 procent kan rycka på axlarna åt en räntehöjning. Ett som refinansierar nära 16 procent kan ofta inte det. Det är skillnaden, och den här månadens nyheter påverkade det stort.
Det är så du får negativ beta utan att någon får panik. Purchasing Managers Index (PMI), på svenska kallat inköpschefsindex tryckte 10-åringen över 5 procent på tisdagen. Centralbanken ligger nu på 3,75 till 4,00 procent efter sin första höjning sedan juli 2023. Räntehandlare prisar in nära 70 procents sannolikhet för en höjning i oktober, och prisar in tre kvartsprocentiga höjningar till under det kommande året. Ett 30-årigt bolån kostar 7,19 procent.
Olja är accelerationsmedlet. Data från optionsbörsen Cboe visar att kopplingen mellan oljepriset och 10-årsräntan nådde sin högsta nivå på 35 år i veckan, så varje påverkan på oljan anländer nu som en påverkan på räntan också. Konsumenterna känner av båda. University of Michigans förtroendeindex föll till 48,1 i september, och ettårs inflationsförväntningar klättrade till 4,6 procent.
Skräpobligationer läser samma splittring
Det andra diagrammet som cirkulerar i veckan kommer från ett institut specialiserat på Elliott-vågsanalys. Det plottar CCC-obligationsspreaden på en omvänd skala mot S&P 500, och sedan januari har de två linjerna gått isär. På deras Bloomberg-serie har spreaden vidgats från under 6 punkter till 9,08, tillbaka till där den låg i november 2023. S&P 500 låg då någonstans mellan 4 200 och 4 600.
Data från Federal Reserve Bank of St. Louis på den officiella ICE BofA-serien visar samma rörelse i skarpare detalj.
Nu den viktiga delen. Den breda high yield-spreaden ligger på bara 2,80 procent, och investeringsgrad på 0,79 procent. Det är bra siffror.
Skräpobligationer flaggar de svagaste låntagarna. Aktiemarknadens interna dynamik flaggar samma grupp.
CCC-emittenter är bolagen med minst kassa och mest rörlig skuld, och det är de bolagen en femprocentig statsobligationsränta skadar först.
Institutet argumenterar att när dessa två marknader går isär hinner aktier till slut ikapp trenden i skräpspreadarna. Historiken stärker riktningen. Den säger betydligt mindre om tajmingen, vilket är den del som spelar roll för den som ska bestämma vad man ska hålla i det här kvartalet.
När den här analysen inte längre stämmer:
Håll särskild koll på det här:
