Från imorgon tappar tjänstemännen på Regeringskansliet webbåtkomsten till två av världens mest kända chattbottar, medan ett tredje verktyg får stanna. Jag visar vilka svenska bolag som får betalt och varför en rapport två dagar senare spelar roll.
Måndagen den 26 oktober slutar två av världens mest kända chattbottar att ladda på tjänstedatorerna inom Regeringskansliet, myndigheten som driver statsministerns kansli och varje departement. Sveriges Radios Ekot avslöjade beslutet i fredags. Personalen styrs i stället mot ett tredje verktyg, ett som Regeringskansliet granskade och låste ned ännu mer innan det godkändes.1
Den officiella förklaringen ryms på en rad. På intranätet varnade digitaliseringsdirektör Mikael Wettercrantz för att AI-tjänster som används utan avtal kan skada informationssäkerheten. Han avböjde en intervju, och pressavdelningen vill inte säga vad som ändrades inne i verktyget.1
Jag tycker att rubriken underskattar vad som hänt. Sverige valde inte en chattbot utan en upphandlingsregel: inget undertecknat avtal, ingen åtkomst. Regeln belönar den som redan håller i kontraktet, och inom den svenska staten är det ett amerikanskt bolag. Längre ned visar jag vilka svenska namn som får betalt, hur modellerna ändå kan sitta kvar i huset och varför en rapport onsdagen den 28 oktober kan visa vad det hela är värt.
Tre dörrar in till samma departement
Spärren gäller webbversionerna. SVT rapporterar att en del av personalen behåller modellerna från OpenAI och Anthropic via Intric, en plattform som används över departementen. Intric vann upphandlingen i juli med ett ettårskontrakt och option på förlängning, och plattformen körs på svensk infrastruktur utan utländskt moln under.2, 8
Det finns en twist. Microsoft lade tidigare i år till Claude-modeller i Copilot, och i EU är de avstängda tills en administratör slår på dem. Regeringskansliet har inte sagt om någon gjorde det. Den förbjudna modellen kan alltså fortfarande svara på frågor i Rosenbad, genom ett Microsoft-fönster.2
Modellen spelar mindre roll än kanalen den når fram genom, och kanalen tillhör den som har pappren i ordning.
Sverige kopierar Bryssel, med en dörr kvar öppen
I februari stängde Europaparlamentet av AI-funktionerna på alla tjänsteenheter, Copilot inräknat, eftersom det inte kunde garantera vad som hände med datan. Stockholm gick smalare till väga: en leverantör stannar, två försvinner. Kinesiska DeepSeek var redan begränsat innan något av det här.3
Kronofogden väntas snart meddela sitt eget beslut. Varje myndighet som kopierar regeln ger samma försprång till leverantören med ett undertecknat avtal. Inom svensk statlig IT sitter Microsoft redan på skrivbordet, så bolaget startar varje sådan granskning före alla andra.3
Vem i Sverige som får betalt
Jag poängsatte varje namn efter hur direkt en offentlig sektor som bara kör Copilot når bolagets intäkter. Poängen är mitt eget omdöme, byggt på vad bolagen själva redovisar.
Microsoft går in i rapporten med en liten present
Låt oss hålla det enkelt. Ett svenskt regeringskansli är en avrundningspost bredvid årsintäkter på 331,8 miljarder dollar. Värdet ligger i mallen. Flandern skrev på det Microsoft kallade Europas största offentliga Copilot-avtal, med 10 000 platser. Den brittiska regeringen vävde in Copilot i ett femårsavtal. Nu har en europeisk regering gjort verktyget till enda dörr, och varje sådant steg gör nästa upphandlares val enklare.4
Microsoft redovisar första räkenskapskvartalet onsdagen den 28 oktober efter stängning. Konsensus ligger kring 4,71 till 4,82 dollar per aktie mot 4,13 för ett år sedan, på ungefär 90,7 till 92,5 miljarder dollar i intäkter. Bank of America räknar med 44,8% tillväxt i molntjänsten Azure. Vid ett förväntat p/e-tal på cirka 26,5 betalar marknaden redan för en vinstöverraskning.9
Tre vägar framåt
Jag ger hellre sannolikheter än tvärsäkerhet. Så här ser mina tre scenarier ut för hur svenska myndigheter hanterar AI. Procentsatserna är mina egna uppskattningar, inga prognoser.
