Bolidens inträde i sydamerikanska Nexa Resources försvaras av vd Mikael Staffas, men ger både aktieägare och analytiker ont i magen. Måhända minns de utlandsäventyret runt millennieskiftet, då ett förvärv i Kanada var nära att sänka hela bolaget.
Bolidens inträde i sydamerikanska Nexa Resources försvaras av vd Mikael Staffas, men ger både aktieägare och analytiker ont i magen. Senast gruvjätten handlade företag utanför Europa var i slutet av 1990-talet, med ambitionen att bli en internationell spelare. Förvärvet föll på kanadensiska Westmin Resources för 3,3 miljarder kronor, till stor del betalat med lånade pengar, och huvudkontoret flyttades till Toronto.
Malmen höll inte förväntad kvalitet, metallpriserna föll och en damm brast vid spanska gruvan Los Frailes i vad som beskrivits som en av Europas största miljökatastrofer. Skulderna svällde till nära 8 miljarder kronor och aktien rasade över 90 procent. När Trelleborg i mars 2001 vägrade skjuta till pengar klev industrimannen Carl Bennet in med 100 miljoner kronor och räddade bolaget från konkurs.
För Boliden-aktien är händelsen en dubbel signal: historien illustrerar riskerna med skuldsatt utlandsexpansion, men bolaget har sedan räddningen gett nära 1 200 procents totalavkastning. Att minnet väcks i samband med Nexa-affären kan dämpa sentimentet på kort sikt, även om utvecklingen på längre sikt framstår som neutral till positiv.
Baseras på rapportering från:
|
Handla relaterade instrument
Se relaterade instrument för Boliden på MarketMate.
Relaterade artiklar
|
