Societe Generale September 3, 2026

Warranter – vad är en warrant och hur fungerar den?

Marknadsföringsmaterial i samarbete med Societe Generale. Investeringar innebär alltid en risk.

Warranter är flexibla investeringsprodukter som gör det möjligt att använda hävstång och ta en position på marknadsrörelser utan komplicerade derivatavtal. De är populära bland privatinvesterare eftersom de handlas på börsen på samma sätt som aktier.

Till produktsök

En standardwarrant är ett optionsliknande instrument med ett i förväg fastställt slutdatum (dvs. lösendag). En warrant är alltid kopplad till en viss underliggande tillgång, till exempel en aktie, ett index, en råvara eller en valuta.

En option ger innehavaren rätt – men inte skyldighet – att köpa eller sälja den underliggande tillgången till ett förutbestämt pris på lösendagen. Warranter fungerar enligt samma princip, men är alltid kontantavräknade: på lösendagen betalas warrantens värde ut kontant till investeraren (det så kallade inlösenbeloppet).

Köpwarrant (Call)

En köpwarrant ger rätt att köpa den underliggande tillgången och gynnas av stigande priser.

Säljwarrant (Put)

En säljwarrant ger rätt att sälja den underliggande tillgången och gynnas av fallande priser.

Precis som för optioner betalar investeraren en premie när warranten köps. Premien är normalt betydligt lägre än priset på den underliggande tillgången, vilket skapar hävstång. Även små förändringar i priset på den underliggande tillgången kan därför leda till stora procentuella förändringar i warrantens värde – både uppåt och nedåt.

Warrantens viktigaste begrepp

Tre centrala begrepp för warranter är lösenpris, paritet och löptid.

Lösenpris

Lösenpriset anger den nivå till vilken investeraren har rätt att köpa eller sälja den underliggande tillgången. Det fungerar samtidigt som tröskelvärde: för att en köpwarrant ska ha värde på lösendagen måste den underliggande tillgångens pris ligga över lösenpriset. För en säljwarrant måste priset i stället ligga under lösenpriset.

Paritet

Pariteten anger hur många warranter som krävs för att få exponering mot en enhet av den underliggande tillgången. Till exempel innebär en paritet på 10:1 att tio warranter ger en exponering motsvarande en aktie. I praktiken fungerar pariteten som en skalfaktor, vilket gör en enskild warrant billigare och därmed mer flexibel att handla.

Löptid

Löptiden är tiden fram till lösendagen. På lösendagen förfaller warranten automatiskt och dess värde betalas ut.

Utifrån den underliggande tillgångens pris, lösenpriset och pariteten kan inlösenbeloppet beräknas:

Köpwarrantens inlösenbelopp =

(den underliggande tillgångens pris − lösenpris) / paritet

Säljwarrantens inlösenbelopp =

(lösenpris − den underliggande tillgångens pris) / paritet

Om den underliggande tillgången handlas i en annan valuta än warranten tas även valutakursen med i beräkningen. Om resultatet blir negativt förfaller warranten värdelös och inget inlösenbelopp betalas ut.

Exempel*: Köpwarrant – satsa på stigande priser

En investerare köper en köpwarrant för 10 kronor (premien). Warranten ger rätt till ett inlösenbelopp som motsvarar skillnaden mellan ABC aktiens kurs och lösenpriset 50 kronor, med paritet 1. Vid köptillfället står aktien i 55 kronor.

Om aktien stiger till 80 kronor får investeraren 30 kronor vid lösendagen. Efter att premien dragits av blir nettovinsten 20 kronor, det vill säga +200 %. En direkt investering i aktien hade i motsvarande scenario gett cirka +45,5 %.

Om aktien i stället faller under 50 kronor förfaller köpwarranten värdelös.

Exempel*: Säljwarrant – satsa på fallande priser

En investerare köper en säljwarrant för 10 kronor. Warranten ger rätt till ett belopp motsvarande skillnaden mellan lösenpriset 50 kronor och aktiens pris. Vid köptillfället står aktien i 45 kronor.

Om aktien faller till 30 kronor får investeraren 20 kronor vid lösendagen. Efter avdrag för premien blir vinsten 10 kronor, det vill säga +100 %.

Om aktien i stället stiger över 50 kronor förfaller säljwarranten värdelös.

Hur prissätts warranter?

Före lösendagen består warrantens pris av två delar: realvärde och tidsvärde.

Realvärdet baseras på skillnaden mellan den underliggande tillgångens pris och lösenpriset (justerat för pariteten), medan tidsvärdet påverkas av flera faktorer, såsom den underliggande tillgångens pris, volatilitet, återstående löptid, räntenivå och utdelningar. Detta behandlas närmare i denna artikel.

Realvärde

Realvärdet (det inneboende värdet) är det belopp som skulle betalas ut om warranten löstes in direkt. För köpwarranter är detta skillnaden mellan den underliggande tillgångens pris och lösenpriset. För säljwarranter är det skillnaden mellan lösenpriset och den underliggande tillgångens pris – i båda fallen justerat för pariteten.

Tidsvärde

Tidsvärdet är skillnaden mellan warrantens marknadspris och dess realvärde. Om warranten saknar realvärde består priset helt av tidsvärde. På lösendagen är tidsvärdet noll, och warrantens värde består då enbart av realvärdet.

In the Money, At the Money och Out of the Money

Beroende på relationen mellan den underliggande tillgångens pris och lösenpriset delas warranter in i tre kategorier.

  1. In the Money (ITM): warranten har ett realvärde. För en köpwarrant ligger den underliggande tillgångens pris över lösenpriset, för en säljwarrant under lösenpriset.
  2. At the Money (ATM): lösenpriset ligger nära den underliggande tillgångens pris. Realvärdet är därmed nära noll.
  3. Out of the Money (OTM): warranten saknar realvärde. För en köpwarrant ligger den underliggande tillgångens pris under lösenpriset, för en säljwarrant över lösenpriset.

Mer information samt exempel och scenarioanalyser om warranter som är in the moneyat the money och out of the money finns här.

Varför använder investerare warranter?

Warranter är populära bland privatinvesterare eftersom de är flexibla. De kan användas till exempel för att:

1. ta en hävstångsförstärkt position på marknaden
2. dra nytta av fallande kurser genom säljwarranter
3. bygga olika strategier, till exempel för att skydda en portfölj.

Warranter används ofta just på grund av sin avkastningsprofil: ett mindre kapitalinsats kan ge möjlighet till större procentuell avkastning.

Till skillnad från många andra börshandlade hävstångsprodukter, till exempel Mini Futures och Bull & Bear-certifikat, har warranter ingen stop loss-mekanism. Warranten är i stället giltig fram till lösendagen och förfaller inte i förtid på grund av tillfälliga marknadsrörelser.

Var kan man handla warranter?

Warranter kan köpas och säljas direkt på börsen utan separata derivatavtal, vilket gör dem lättillgängliga för privatinvesterare.

Handeln är normalt flexibel eftersom emittenten fungerar som en s.k. market maker och ställer köp- och säljkurser löpande fram till lösendagen. Warrantens handelstider är generösa – på vardagar klockan 8.00–22.00 svensk tid. Observera dock att handelstiderna kan begränsas om den underliggande tillgångens hemmabörs är stängd.

Handeln sker via en mäklare. Svenska investerare kan handla produkter på Nordic MTF via mäklare som Avanza och Nordnet, medan övriga produkter kan köpas via DEGIRO.

Till produktsök

Vilka risker är förknippade med warranter?

Kapitalförlustrisk

Warrantens värde kan stiga eller falla. Det finns en risk att hela det investerade kapitalet (premien) går förlorad. Hävstången ökar denna risk.

Marknadsrisk

Warranter kan påverkas av betydande prisförändringar till följd av förändringar i marknadsfaktorer. Under löptiden påverkas priset bland annat av den underliggande tillgångens pris, återstående löptid, implicit volatilitet, utdelningsförändringar och räntenivå. Warranter har inget kapitalskydd.

Emittentrisk

Eftersom warranter ges ut av en bank finns en risk att emittenten inte kan uppfylla sina åtaganden. Det kan leda till att hela investeringen går förlorad. Warranter omfattas inte av insättningsgarantin.

Valutarisk

Valutakursförändringar kan påverka warrantens värde om warranten och den underliggande tillgången handlas i olika valutor.

Likviditetsrisk

Vid exceptionella marknadsförhållanden eller tekniska störningar kan det vara svårt eller omöjligt att köpa eller sälja warranter.

Investeraren bör även beakta kostnader som kan påverka avkastningen, såsom spread (skillnaden mellan köp- och säljkurs), courtage och andra avgifter. Det är viktigt att ta hänsyn till kostnader och eventuella skatteeffekter innan en investering görs.

Warranter är komplexa investeringsprodukter. Innan en investering görs är det viktigt att ta del av produktdokumentationen, såsom faktablad, basprospekt och slutliga villkor.

Viktig information
* Exempel har tagits fram i illustrativt syfte och de angivna värdena motsvarar inte faktiska marknadsvärden. I exemplen har varken kostnader eller skatter beaktats.

Investeringar innebär alltid en risk. Du kan förlora delar av eller hela ditt investerade kapital. Besök warrants.com för att ta del av komplett produktinformation och risker. Informationen är enbart marknadsföring och utgör inte investeringsrådgivning. Investerare bör basera sina beslut på egna mål, ekonomisk situation och vid behov konsultera en oberoende rådgivare. Rimliga ansträngningar har gjorts för att säkerställa att informationen är korrekt, men det kan inte uteslutas att den baseras på oreviderade eller ej verifierade uppgifter och källor. © Société Générale, Juli 2026.

Relaterade artiklar

Se alla
September 3, 2026
Optionsstrategier – tre sätt att använda warranter
Marknadsföringsmaterial i samarbete med Societe Generale. Investeringar innebär alltid en risk. Nyckelpunkter • Warranter kan användas...
September 3, 2026
Warranter - hur prissätts de?
Marknadsföringsmaterial i samarbete med Societe Generale. Investeringar innebär alltid en risk. Nyckelpunkter • Realvärdet utgörs av...
September 3, 2026
Warranter – hur fungerar Black–Scholes-modellen?
Marknadsföringsmaterial i samarbete med Societe Generale. Investeringar innebär alltid en risk. Nyckelpunkter • Black–Scholes används för...