Vad är obligationer? En enkel guide för nybörjare

Obligationer är en form av investering där du lånar ut pengar till en utgivare, ofta en stat eller ett företag, i utbyte mot räntebetalningar. De är ett populärt alternativ för investerare som söker stabil avkastning med lägre risk än aktier.

Nyckelpunkter

• Obligationer är skuldförbindelser där investerare lånar ut kapital mot ränta.
• De har en fast löptid, efter vilken kapitalet återbetalas.
• Finns i flera former, inklusive statsobligationer, företagsobligationer och gröna obligationer.
• Kan köpas via banker, mäklare eller fonder.
• Ger stabil avkastning och fungerar ofta som en hedge i en portfölj.
• Skatte- och deklarationsregler gäller vid investering.

Vad är obligationer och hur fungerar de?

En obligation är i grunden ett lån som investeraren ger till utgivaren, som kan vara en stat, kommun eller ett företag. Utgivaren får kapital för att finansiera sin verksamhet, och investeraren erhåller regelbundna räntebetalningar, vanligtvis årligen eller halvårsvis. När obligationens löptid når sitt slut, det så kallade förfallodatumet, återbetalas hela det ursprungliga lånebeloppet till investeraren.

Räntan på obligationer kan vara antingen fast eller rörlig. En fast ränta innebär att investeraren får samma ränta under hela löptiden, medan en rörlig ränta kan variera beroende på marknadsräntan. Obligationens pris kan också förändras på andrahandsmarknaden beroende på faktorer som räntenivåer och kreditvärdighet hos utgivaren.

Obligationer är ofta ett populärt investeringsalternativ för dem som söker en stabil och förutsägbar avkastning, och de kan fungera som en viktig del av en diversifierad investeringsportfölj.

Vilka typer av obligationer finns det?

Obligationer finns i flera olika typer beroende på vem som utfärdar dem och vilket syfte de har. De kan skilja sig åt i risknivå, löptid och avkastningsstruktur. Att förstå skillnaderna mellan olika former av obligationer är viktigt för att kunna fatta välgrundade investeringsbeslut.

1. Statsobligationer – Dessa utfärdas av staten för att finansiera statlig verksamhet och projekt. De anses vara mycket säkra eftersom staten vanligtvis har hög kreditvärdighet. Svenska statsobligationer ges ut av Riksgälden och är populära bland försiktiga investerare.
2. Företagsobligationer – Dessa emitteras av företag för att finansiera sin verksamhet. Risknivån varierar beroende på företagets kreditvärdighet och delas vanligtvis in i:
   • Investment grade: Obligationer från företag med hög kreditvärdighet och lägre risk.
   • High yield (skräpobligationer): Obligationer från företag med lägre kreditvärdighet, vilket innebär högre risk men också möjlighet till högre avkastning, då kupongen är högre.
3. Premieobligationer – En särskild typ av statsobligation där avkastningen delas ut genom lottdragning istället för fasta räntebetalningar. De var populära bland svenska sparare som söker en kombination av säkerhet och chans till extra avkastning. Utgivningen av svenska premieobligationer har upphört och den sista sådana obligationer löstes i december 2021.
4. Gröna obligationer – En växande marknad där kapitalet används för att finansiera hållbara och miljövänliga projekt, såsom förnybar energi och klimatsmarta investeringar. Efterfrågan på dessa har ökat i takt med ett större globalt fokus på hållbarhet.
5. Hybridobligationer – En blandning mellan obligationer och aktier, där investeraren kan få räntebetalningar men med en högre risk än traditionella obligationer. Hybridobligationer har ofta evig löptid, delar många egenskaper med aktier och är efterställda alla andra skulder i bolaget. Dessa används ofta av företag för att stärka sitt kapital utan att ge ut nya aktier.

Hur köper man obligationer?

Det finns flera sätt att investera i obligationer, beroende på hur mycket kapital du har tillgängligt och vilken typ av obligation du vill investera i.

• Via banker och mäklare – Direktköp av obligationer innebär att du köper enskilda obligationer direkt från utgivaren eller på andrahandsmarknaden. Detta kräver ofta en större investering, då minsta köppost kan ligga på mellan 10 000 och 1 000 000 kronor, beroende på obligationstyp och utgivare.
• Via fonder – Obligationsfonder gör det möjligt att investera i en diversifierad portfölj av obligationer utan att behöva köpa enskilda poster. Detta är ett mer tillgängligt alternativ för småsparare.

Fördelar och nackdelar med obligationer

Obligationer är en populär investeringsform, särskilt för dem som söker stabilitet och förutsägbarhet i sin portfölj. Trots dess fördelar är det viktigt att förstå riskerna och begränsningarna som följer med denna typ av investering.

Fördelar:

• Stabil och förutsägbar avkastning – Till skillnad från aktier, där kursen kan fluktuera kraftigt, erbjuder obligationer en regelbunden ränteutbetalning, vilket ger en stabil inkomstkälla.
• Lägre risk än aktier – Eftersom obligationer oftast har en fast ränta och en förutbestämd löptid är de generellt sett mindre riskfyllda än aktier, särskilt statsobligationer.
• Kan fungera som en hedge i en portfölj – Under tider av marknadsoro kan obligationer ge en tryggare avkastning och balansera risker från mer volatila investeringar.
• Prioriterad återbetalning vid konkurs – Om ett företag går i konkurs får obligationsinnehavare oftast tillbaka en del av sin investering innan aktieägare får något.
• Möjlighet till kapitalvinst – Obligationer kan säljas på andrahandsmarknaden, och om räntorna sjunker kan obligationsvärdet stiga, vilket gör det möjligt att sälja dem med vinst.

Nackdelar:

• Lägre avkastning än aktier på lång sikt – Aktier har historiskt sett gett högre avkastning än obligationer, vilket innebär att långsiktiga investerare kan missa potentiella vinster.
• Ränteförändringar kan påverka obligationsvärdet – När marknadsräntorna stiger minskar värdet på redan utgivna obligationer, eftersom nya obligationer erbjuder högre ränta.
• Kreditrisk – Om utgivaren får ekonomiska problem finns det en risk att denne inte kan betala ränta eller återbetala kapitalet vid löptidens slut.
• Inflationsrisk – Om inflationen ökar snabbare än räntan på obligationen kan köpkraften minska, vilket innebär att den reala avkastningen blir negativ. Under sådana perioder är obligationer en dålig hedge i en portfölj med aktier.

Likviditetsrisk – Vissa obligationer kan vara svåra att sälja på andrahandsmarknaden utan att ge avkall på priset, särskilt företagsobligationer med hög risk.

Vad är gröna obligationer?

Gröna obligationer är en växande marknad och används för att finansiera projekt som bidrar till hållbar utveckling, till exempel förnybar energi, energieffektivisering och miljöskydd. I Sverige är fastighetsbolag särskilt framträdande inom detta segment, då de ofta använder gröna obligationer för att finansiera hållbara byggprojekt och energieffektiva fastigheter. Den ökade efterfrågan på hållbara investeringar har gjort gröna obligationer till ett attraktivt alternativ för både institutionella och privata investerare.

Skatt och deklaration av obligationer

Beskattningen av obligationer i Sverige varierar beroende på vilken typ av obligation det handlar om och hur den ägs. Det är viktigt att känna till skattereglerna för att undvika oväntade skattepåslag.

• Ränteinkomster beskattas som kapitalinkomst med en skattesats på 30 % i Sverige. Detta gäller både för kupongräntor från obligationer och för ränta/utdelningar från obligationsfonder.
• Vid försäljning av obligationer på andrahandsmarknaden beskattas eventuell vinst som kapitalvinst med 30 % skatt. Om obligationen säljs till ett pris lägre än inköpsvärdet kan en kapitalförlust uppstå, som i vissa fall kan kvittas mot andra kapitalvinster.
• Statsobligationer är oftast skattepliktiga enligt samma regler som övriga räntebärande värdepapper.
• ISK och kapitalförsäkring – Om obligationer eller obligationsfonder ägs genom ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring beskattas de enligt schablonbeskattning, vilket kan vara skattemässigt fördelaktigt jämfört med direkta köp.

Utländska obligationer kan omfattas av dubbelbeskattningsavtal, vilket innebär att skatt kan betalas både i ursprungslandet och i Sverige, men i vissa fall kan avräkning av utländsk skatt göras.

Sammanfattning

Obligationer är ett sätt att investera med stabil avkastning och lägre risk än aktier. De finns i olika former, inklusive stats- och företagsobligationer samt gröna obligationer. De kan köpas via banker, mäklare och fonder, och det är viktigt att förstå skatteregler och risker innan investering.

Vanliga frågor och svar om obligationer

Vilka är de vanligaste typerna av obligationer?

De vanligaste typerna av obligationer inkluderar statsobligationer, företagsobligationer, gröna obligationer och hybridobligationer. Statsobligationer är de säkraste och ges ut av staten, medan företagsobligationer kan ha högre risk men också högre avkastning. Gröna obligationer används för att finansiera miljöprojekt, och hybridobligationer kombinerar egenskaper från både aktier och obligationer.

Hur fungerar räntan på obligationer?

Räntan på en obligation kan vara fast eller rörlig. En fast ränta innebär att investeraren får en förutbestämd ränteutbetalning under obligationens löptid, medan en rörlig ränta följer marknadsräntan och kan ändras över tid. Räntenivån påverkas av faktorer som inflation, centralbankens räntepolitik och utgivarens kreditvärdighet.

Hur kan jag köpa obligationer?

Obligationer kan köpas genom banker, mäklare, obligationsfonder och på andrahandsmarknaden. Direktköp av obligationer kräver ofta en större investering, medan obligationsfonder gör det möjligt att investera mindre belopp och samtidigt få riskspridning. På andrahandsmarknaden kan obligationer köpas och säljas före förfallodatumet, vilket kan vara fördelaktigt om ränteläget förändras.

Vad är fördelarna med obligationer?

Obligationer erbjuder en stabil och förutsägbar avkastning genom regelbundna ränteutbetalningar. De har generellt sett lägre risk än aktier och kan fungera som en hedge i en investeringsportfölj. Vissa obligationer kan också ge skattemässiga fördelar beroende på hur de ägs och beskattas.

Vad är nackdelarna med obligationer?

Trots sin stabilitet har obligationer lägre långsiktig avkastning jämfört med aktier. Ränteläget kan också påverka obligationsvärdet. Om räntorna stiger sjunker värdet på befintliga obligationer. Dessutom finns det en kreditrisk, vilket innebär att utgivaren kan få betalningssvårigheter och därmed inte kunna betala tillbaka obligationen vid löptidens slut.

Vad är premieobligationer och finns de fortfarande?

Premieobligationer var en typ av statsobligationer där avkastningen betalades ut genom ett lotteri istället för traditionella ränteutbetalningar. Istället för att få en fast ränta hade investerarna chans att vinna skattefria vinster. Premieobligationer var populära i Sverige under en längre tid, men Riksgälden beslutade att sluta ge ut nya premieobligationer 2016. Den sista premieobligationen löstes in i december 2021.