Jag hör ofta argumentet att börsen är för riskabel – och faktum är att majoriteten av befolkningen avstår. Men behöver man verkligen vara rädd för att investera?

Vi som investerare och traders, oavsett om man är på hobbynivå eller arbetar med aktier på heltid, får ofta höra att det där med att ”hålla på med aktier” är som att lägga allt på rött eller svart på det lokala casinot. Faktum är att endast cirka 28 procent av Sveriges befolkning aktivt har köpt eller äger aktier i noterade bolag, jämfört med ungefär 72 procent som har ett privat fondsparande.

I denna julkrönika delar jag med mig av mina tankar efter nio år på börsen, om större krascher och kriser som inträffat under min tid – men även tidigare. Vilka effekter gav de, och hur snabbt kan man förvänta sig återhämtning? Vi tittar även på historisk data för att ge en inblick i hur det är att vara investerad på börsen under längre perioder och mycket annat. Välkommen!

Människan

Rädslan för att göra fel ligger i människans natur. Den jobbiga psykologiska delen med att ta högre risk likaså. Grundläggande förståelse om börsen lärs inte ut i skolan. Man får lära sig omkretsen på ett blåbär, men inte vad ett aktieindex är.

Lägg till mediernas kraftiga rapportering om den så kallade nästa ”stora börskraschen”. Men inget om den långsiktiga tillväxten år över år. Men allt detta i beaktande är det inte konstigt att många väljer att avstå från börsen. Jag upplever att majoriteten är kraftigt missinformerad om vad som faktiskt hänt historiskt över tid.

S&P 500

Självklart misslyckas vissa aktier, medan andra blir en succé. Det finns inga garantier för att just dina aktier kommer att lyckas, men du kan välja bolag med goda förutsättningar. En stabil grund med jämn tillväxt över tid, en attraktiv affärsmodell och låg skuldsättning är en bra början. Den här typen av bolag har historiskt visat sig vara långsiktiga vinnare och återfinns ofta i de stora aktieindexen.

I dag kommer jag framför allt att fokusera på aktieindexet S&P 500, ett av världens mest välkända och använda index, som består av 500 av de största amerikanska aktierna. Indexet används ofta som en måttstock för den amerikanska börsen och har varit en stor drivkraft bakom den globala börsutvecklingen. Därför lämpar den sig väl som en långsiktig historisk referens.

Volatilitet

Aktier är volatila, men volatilitet misstolkas ofta som en långsiktig risk. För kortsiktig handel kan hög volatilitet öka risken kraftigt, särskilt genom gap down och över-natt- och helgrisk där stop-loss tappar sin funktion. För långsiktigt investerande är däremot volatilitet i sig en normal marknadsdynamik. Dagliga rörelser är marknadens sätt att prissätta ny information. Frånvaron av rörelser på traditionella sparkonton innebär inte låg risk/volatilitet, utan låg synlighet.

Extrem volatilitet sker ofta under kriser/krascher och ökar sannolikheten för panikförsäljning och tvångsförsäljning hos privatpersoner. Hur är det att sitta kvar investerad eller att sälja vid dessa nedgångar och missa delar av återhämtningarna? Här är data som visar den genomsnittliga årliga avkastningen i S&P 500 från 1995 till 2022, där du i olika scenarion ser respektive avkastning. Data från Strategas.

Det rör sig om nästan 28 år och 6 992 handelsdagar. Har du varit tålmodig och stannat investerad även under kraftiga nedgångar, har du haft en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 7.7 %. Om du däremot paniksålt, försökt tajma botten och missat de 40 bästa dagarna under denna 6 992 dagars period, har du istället haft en negativ tillväxttakt. Väldigt tänkvärt.

Kriser och krascher

Det har lönat sig att vara iskall och hålla ut under tuffa perioder på börsen. Jag tycker att vi tittar närmare på lite olika kriser/krascher under åren. Det finns olika definitioner om vad som är en kris/krasch men jag tycker en nedgång från tidigare topp till botten på -20 % definieras som en kris/krasch. Detta har hänt 6 gånger på S&P 500 sedan 2007.

Under finanskrisen var nedgångarna som kraftigast under 2007-2009. Det var de största fallen på börserna under 2000-talet och är också den kraschen som är mest känd. Finanskrisen revolutionerade börsmarknaden och många åtgärder gjordes för att minska sannolikheten för samma finansiella systemkollaps-scenario ska kunna ske igen.

Skuld- och eurokrisen 2011, ränte- och handelskrisen 2018 och tullkraschen i år 2025, resulterade i maximala nedgångar på runt -21 % på S&P 500. Covid-19 kraschen var den kraftigaste och snabbaste nedgången vi haft sedan finanskrisen.

Tidsförlopp

Vi ser hur stora nedgångarna varit som maximalt under dessa krascher, men hur såg tidsförloppet ut? Detta diagram visar dagarna det tog från den tidigare toppen till botten, sedan återhämtningen från botten tillbaka till den tidigare toppen, samt den totala tiden (dagar). Detta ger oss en bra bild över de olika marknadseffekterna. Data från TradingView.

Finanskrisen dominerar denna listan, hela tidsförloppet: topp > fall > botten > återhämtning > tidigare topp, tog hela 2 001 handelsdagar. Inflations- och räntekrisen 2022 varade 723 dagar, men sedan ser vi att 4 av 6 krascher (> -20 %) sedan 2007, hade en total tid på under 202 handelsdagar.

Under tullkraschen i år återhämtade S&P 500 en nedgång på -21.5 % på 81 handelsdagar. Därför är det viktigt att man zoomar ut och får helhetsperspektivet. Det kan kännas hemskt under fallet, men helt plötsligt står man där och tåget har gått.

Då undrar ni kanske, hur ofta har dessa nedgångar skett historiskt? Korrektioner på -5 % och -10 % sker i genomsnitt vart 1.1-1.6 år och är en naturlig del i marknadscykeln. Utan korrektioner får vi en enormt obalanserad börs. En kraftigare korrektion på -15 % sker ungefär vart 2.5 år, krasch på -20 % ungefär vart fjärde år och 30 % krasch vart nionde år. Notera att detta är den maximala nedgången under ett år, inte den totala avkastningen över hela året. Diagram med data från S&P Global.

Detta ger oss en bra förståelse över hur ofta vi kan förvänta oss dessa rörelser. Däremot kan såklart nya händelser och makro-event driva dessa genomsnitt ur balans. Ingen kan förutspå framtiden, men data hjälper oss att förbereda.

Avkastningar

Genom åren har jag sett många personer på sociala medier och olika forum som sitter och frossar över nästa björnmarknad eller kraftiga nedgångar. Ibland vet man knappt om de skämtar eller är seriösa. Varje -5 % korrektion ska bli den nästa stora börskraschen och de ska tjäna enorma pengar på den ”långa” björnmarknaden. De har bara ett stort problem, innan björnmarknaden kommer har bullmarknaden tagit alla deras pengar.

Har man hoppats på en lång björnmarknad och stora årliga nedgångar sedan finanskrisen 2007 så beklagar jag. Att gå emot trenden långsiktigt har visat sig vara en otroligt dum idé de senaste 18 åren. Det amerikanska S&P 500 är ett av världens mest populära aktieindex och endast 3 av de senaste 18 åren har haft en negativ årlig totalavkastning (inkl. utdelningar).

Köpa dippen

Argumentet som kommer tillbaka är ”ja, men någon gång kommer det stora fallet, dippen som fortsätter dippa”. Jag håller absolut med om att man ska vara försiktig, framför allt efter många år av uppgångar. Men att tro att man kan sitta och vänta på den perfekta dippen och köpa nära botten för den mest optimala inköpskursen är orimliga drömmar. Ingen vet vad framtiden har att erbjuda, men att avstå från att delta i marknaden för att man väntar på en nedgång på -30 % som kanske inträffar om nio år, enligt genomsnittet, är en ganska svag anledning enligt mig.

Vi kan mycket väl stå inför ett svagt 2026/2027 som många antyder, inklusive jag själv. Jag tycker många varningstecken finns, men ändå kommer jag inte kriga emot den långsiktiga trenden. Kortsiktig handel är en sak, långsiktig en annan.

Det är där den historiska informationen blir viktig, den ger oss nyckelfaktorer som vi kan använda i nästa korrektion/krasch/kris. En krasch sker fort och är otroligt svår att förbereda sig på. Covid-kraschen gick från topp till botten på 33 dagar, tullkraschen i år gick från topp till botten på 46 dagar.

En tankeställare. ”Kommer en krasch när flest personer skriker om den eller kommer den när minst skriker”. Det bästa vi kan göra är att ha en genomtänkt riskhantering och bara investera pengar som vi inte behöver närmaste tiden.

Liten varning

Om man väljer att investera långsiktigt i till exempel ett aktieindex är det något speciellt jag tycker man borde ha koll på. Det är att i många aktieindex har koncentrationen ökat senaste åren. Det innebär att ett mindre antal bolag nu står för en större andel av aktieindexets totala marknadsvärde och vinster. Detta kommer öka känsligheten i vissa index under framtida nedgångar.

I S&P 500 dominerar de stora teknikföretagen och skapar självklart en större fallhöjd om hela tekniksektorn får motgångar. Det kan även hindra tillväxt i mindre företag eftersom de får svårare att få genomslag på marknaden. Investerare har en förmåga att fastna på de stora bolagen och det leder till att kapitalet flödar bort från de mindre. Diagram med data från S&P Global.

Slutligen

Det är otroligt mycket som hänt under de senaste 20 åren, det har varit inflationskriser, världspandemier, olika krig, sektorbubblor, skuldkriser, valutakriser, tullkaos, med mera. Trots allt detta fortsätter börsen tugga vidare uppåt, år efter år. Det kommer självklart komma dippar, korrektioner, framtida krascher och nya kriser. Men glöm inte att zooma ut och se helhetsperspektivet, den långsiktiga trenden är dum att gå emot.

Använd historisk data till din fördel för att förbereda dig så gott du kan, hantera risken väl, diversifiera och investera inte pengar som du inte har råd att förlora. Aktiemarknaden är otroligt rolig och jag tycker verkligen fler borde börja investera mer aktivt. Den är inte så obehaglig som många tror. Börja lugnt och systematiskt, resten kommer naturligt.

God jul!
Med vänliga hälsningar
Joachim

———————————————————————————————————————————————————————————
Du hittar mig på:
Hemsida: börsstråket.se
X: x.com/Borsstraket
———————————————————————————————————————————————————————————

---