Tokenisering innebär att ägandet av traditionella tillgångar – såsom fastigheter, konst, råvaror, aktier, obligationer eller fonder – omvandlas till digitala “tokens” på en blockkedja. Det här gör tillgångarna mer delbara, transparenta och enklare att handla, ofta till lägre kostnader och med snabbare transaktioner än inom det traditionella finanssystemet.
Hur fungerar tokenisering?
Processen börjar med en befintlig fysisk eller finansiell tillgång, i detta sammanhang kallad Real World Asset (RWA). När tillgångens ägarstruktur har dokumenterats så skapas tokens, som representerar hela eller delar av tillgången, på en blockkedja. Varje token fungerar som ett verifierbart ägarbevis och kan därefter säljas eller bytas på primära och sekundära marknader.
Likviditeten ökar eftersom tillgången kan handlas dygnet runt, alla dagar i veckan – utan mellanhänder. Det blir också möjligt att äga små delar av en tillgång, något som tidigare varit svårt.
Exklusiva tillgångar blir tillgängliga för fler
Tokenisering öppnar nya möjligheter för ägande i tidigare illikvida tillgångar. Småsparare kan nu få möjlighet att köpa bråkdelar av stora fastigheter eller värdefulla konstverk – så kallat fractional ownership. Även heta, onoterade bolag som tidigare varit reserverade för institutionella investerare och riskkapitalbolag kan bli tillgängliga för privata investerare.
Fintech-företaget Robinhood har till exempel lanserat en tjänst som gör det möjligt för europeiska kunder att handla hundratals tokeniserade värdepapper – bland annat med exponering mot onoterade bolag som SpaceX och OpenAI. På liknande sätt kan tokenisering av private equity- och venture capital-innehav bidra till att skapa en fungerande andrahandsmarknad för investeringar som tidigare varit svåra att sälja och ofta bundna under långa tidsperioder.
Tokenisering gör det även enklare att äga och handla med råvaror som guld. Ett exempel är Tether Gold (XAUT), där varje token representerar en specifik mängd fysiskt guld som lagras i Schweiz.
Snabbare och billigare transaktioner
Det institutionella intresset för tokeniserade Real World Assets växer snabbt. Här handlar det dock främst om potentialen för högre effektivitet och lägre kostnader. Kapitalförvaltare som BlackRock och Franklin Templeton har redan börjat tokenisera obligationsfonder, och flera marknadsbedömare menar att RWA-marknaden kan omsätta biljontals dollar under det kommande decenniet.
En viktig drivkraft är möjligheten att köpa och sälja tokens dygnet runt, vilket underlättar kapitalrörlighet även utanför traditionella marknadstider. En annan är att mellanhänder som banker, clearinghus och depåinstitut kan undvikas, vilket i sin tur sänker kostnaderna. Så poängen för aktörer som BlackRock och Franklin Templeton är inte bara att ”digitalisera” befintliga fonder, utan att bidra till en mer effektiv och inkluderande finansmarknad.
Vilken infrastruktur krävs?
Tokenisering kräver blockkedjor som kombinerar hög säkerhet, låga transaktionskostnader och efterlevnad av finansiella regelverk. Ethereum är idag den största plattformen för smarta kontrakt och decentraliserade applikationer. Men höga avgifter har öppnat fältet för andra plattformar – såsom Polygon, Avalanche, Stellar och Algorand – som alla erbjuder lägre kostnader och snabbare transaktioner.
Påverkan på plattformarnas kryptovalutor
När fler tillgångar handlas på en viss blockkedja ökar efterfrågan på den inhemska kryptovalutan, eftersom den används för att betala transaktionsavgifter och ibland fungerar som säkerhet i smarta kontrakt. Om Ethereum fortsätter dominera som plattform för tokenisering kan det driva upp efterfrågan på ETH. Motsvarande gäller för specialiserade kedjor som Polygon, Avalanche, Stellar och Algorand – om de lyckas attrahera omfattande RWA-projekt kan detta påverka prisutvecklingen för deras respektive kryptovalutor.
För den som vill få exponering mot dessa kryptovalutor – eller Tether Gold – erbjuder Valour certifikat som följer deras värdeutveckling. Kryptocertifikat är reglerade investeringsprodukter som går att köpa via plattformar som Avanza och Nordnet.
Om Valour
Valour startade 2019 med ambitionen att fungera som en brygga mellan det traditionella finanssystemet och den absoluta spjutspetsen inom krypto och DeFi.
Grundarna – Johan Wattenström och Olivier Roussy Newton – har gedigen erfarenhet av båda världarna. Johan grundade XBT Provider, som 2015 skapade världens första bitcoin ETP (exchange traded product), och Olivier grundade HIVE Digital Technologies, som 2017 blev världens första börsnoterade kryptomining-bolag.
Valour har idag Europas största sortiment av krypto-certifikat, inklusive indexprodukter som följer ett flertal kryptovalutor. Valour ägs av Nasdaq-noterade DeFi Technologies.
Du står i begrepp att köpa en produkt som inte är enkel och som kan vara svår att förstå. Innan du bestämmer dig för att investera bör du noggrant överväga dina investeringsmål och din risktolerans, samt läsa prospektet för att fullt ut förstå de potentiella risker och fördelar som är förknippade med beslutet att investera i värdepapperen. Ett godkännande av prospektet innebär inte ett godkännande av de värdepapper som prospektet täcker.
En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Historisk utveckling utgör ingen garanti för framtida utveckling eller avkastning. Prospekt, KID och slutliga villkor finns på valour.com
