GENIUS Act ritar om spelplanen för världens digitala dollar
Stablecoins har på kort tid gått från att vara ett nischat verktyg i kryptohandel till att bli ett av de viktigaste fundamenten i hela ekosystemet. Med ett sammanlagt värde på runt 300 miljarder dollar används de idag över hela världen – för handel i DeFi, som säkerhet i lån, för internationella överföringar och allt mer som digitala kontanter i vardagen.
De skiljer sig från klassiska kryptovalutor som Bitcoin genom att inte vara volatila, utan istället spegla värdet av en fiatvaluta, oftast den amerikanska dollarn. Det gör att de kan fungera som stabila mellanlager i en annars volatil marknad. Två stablecoins, USDT (Tether) och USDC (Circle), står för merparten av den globala volymen, men det finns också alternativ som DAI, FRAX och PayPals PYUSD.
Frågan som blir allt mer central är vilken blockkedja som i längden ska bära alla dessa transaktioner. Eftersom stablecoins är den mest använda typen av krypto idag kan den blockkedja som dominerar området bli en ny sorts global infrastruktur för betalningar och finans.
GENIUS Act: USA drar upp spelplanen
När USA antog den så kallade GENIUS Act i somras förändrades förutsättningarna radikalt. Lagen innebär att alla stablecoins som ska användas som betalningsmedel måste vara hundraprocentigt backade av kontanter eller statspapper, vara fullt transparenta och ges ut under licens.
Resultatet har blivit en tydligare uppdelning av marknaden. Stora aktörer som Circle, PayPal och Paxos gynnas eftersom de har muskler att leva upp till kraven, medan mindre och experimentella projekt kan få det svårare. Samtidigt stärker detta i praktiken dollarns globala dominans – stablecoins blir ännu mer direkt kopplade till den amerikanska statsobligationsmarknaden.
För investerare är betydelsen dubbel. Å ena sidan minskar risken för regulatoriska ingrepp mot de stora stablecoins som överlever, vilket ökar deras långsiktiga användning. Å andra sidan centraliseras makten till ett fåtal aktörer, vilket kan minska innovationskraften.
Blockkedjornas kamp
Stablecoins finns på många blockkedjor, men några nätverk har särskilt starka positioner.
Ethereum är fortfarande det historiska navet. Här finns den största likviditeten, de mest utvecklade DeFi-applikationerna och de flesta projekten som tokeniserar verkliga tillgångar. Men Ethereum brottas med höga avgifter, vilket driver användare mot sidokedjor och alternativ. Förklaringen ligger i att alla transaktioner kräver så kallad “gas”, vilket är den avgift som betalas i nätverkets egen token (ETH). Gas kan ses som bränslet som håller nätverket igång, och när efterfrågan på blockutrymme – alltså utrymmet i varje block för transaktioner – är hög, stiger avgiften. Eftersom efterfrågan på ETH ökar, kan det också få priset på ETH att stiga. Men om avgifterna blir för höga, kan det som sagt driva en del av trafiken till andra kedjor.
Tron, som ofta förbises i väst, har blivit en gigant i flera utvecklingsländer. Nästan hälften av all Tether-cirkulation sker på Tron. I länder som Nigeria, Vietnam och Venezuela används nätverket för billiga och snabba överföringar. Tron har fördelen av låga avgifter, men eftersom avgifterna är så låga blir effekten på Trons token (TRX) mindre kraftfull än på Ethereum. TRX behövs visserligen för att betala avgifter, men varje transaktion förbrukar så lite att priset inte drivs på samma sätt.
Solana har etablerat sig som kedjan för snabbhet och massanvändning. Med kapacitet för tiotusentals transaktioner per sekund och avgifter som knappt märks har den blivit en favorit för USDC och nya betalningslösningar. För investerare ligger potentialen i att varje transaktion bränner en liten mängd av Solanas token (SOL), vilket minskar det totala utbudet. Ju fler stablecoin-betalningar som sker på Solana, desto mindre blir utbudet, vilket kan ge starkt stöd för priset om volymerna fortsätter växa.
Avalanche är mer nischat mot institutioner. Flera banker och kapitalförvaltare experimenterar med att tokenisera obligationer och andra tillgångar på nätverket, där stablecoins används som likviditetslager. Än så länge är volymerna små, men om finanssektorn verkligen börjar använda blockkedjeteknik i stor skala kan Avalanches token (AVAX) gynnas eftersom alla transaktioner kräver att avgifter betalas i AVAX.
Slutligen finns Stellar, som från början byggdes för internationella betalningar. Här samarbetar man ofta med fintech-aktörer, och stablecoins används för att göra gränsöverskridande överföringar billigare. Varje transaktion kräver en liten mängd av Stellars token (XLM), men avgiften är så låg att effekten på priset blir begränsad. Stellar är snarare en nischad lösning för specifika användningsfall än en bred spelare på stablecoin-marknaden.
På användarsidan formas en karta där Tron dominerar i utvecklingsmarknader, Ethereum håller greppet om DeFi och institutioner, Solana växer snabbt som konsumentvänligt alternativ, Avalanche försöker locka Wall Street, och Stellar fortsätter i sin nisch av gränsöverskridande betalningar.
Investerarperspektivet
För den som vill positionera sig i den här kapplöpningen gäller det att förstå sambandet mellan nätverksaktivitet och efterfrågan på nätverkets token.
På Ethereum och Solana är kopplingen stark: högre transaktionsvolymer driver högre gasförbrukning, vilket antingen ökar efterfrågan på ETH eller minskar utbudet av SOL. På Tron och Stellar är avgifterna så låga att även enorma volymer inte ger samma effekt, även om nätverksanvändning i sig kan bidra till långsiktigt förtroende. Avalanche befinner sig i ett mellanläge, där institutionella genombrott kan få stor betydelse men där volymerna än så länge är begränsade.
En investerare som tror på stablecoins långsiktiga roll kan därför se ETH och SOL som de tydligaste kryptovalutorna att exponera sig mot, eftersom deras värde påverkas mest direkt av ökad aktivitet. TRX och XLM kan fungera som mer spekulativa satsningar kopplade till specifika marknader, medan AVAX blir en spelare att bevaka om institutionerna på allvar börjar ta klivet in i blockchain-baserad finans.
För den som vill få exponering mot dessa kryptovalutor erbjuder Valour certifikat som följer deras värdeutveckling. Kryptocertifikat är reglerade investeringsprodukter som går att köpa via plattformar som Avanza och Nordnet.
Om Valour
Valour startade 2019 med ambitionen att fungera som en brygga mellan det traditionella finanssystemet och den absoluta spjutspetsen inom krypto och DeFi.
Grundarna – Johan Wattenström och Olivier Roussy Newton – har gedigen erfarenhet av båda världarna. Johan grundade XBT Provider, som 2015 skapade världens första bitcoin ETP (exchange traded product), och Olivier grundade HIVE Digital Technologies, som 2017 blev världens första börsnoterade kryptomining-bolag.
Valour har idag Europas största sortiment av krypto-certifikat, inklusive indexprodukter som följer ett flertal kryptovalutor. Valour ägs av Nasdaq-noterade DeFi Technologies.
Du står i begrepp att köpa en produkt som inte är enkel och som kan vara svår att förstå. Innan du bestämmer dig för att investera bör du noggrant överväga dina investeringsmål och din risktolerans, samt läsa prospektet för att fullt ut förstå de potentiella risker och fördelar som är förknippade med beslutet att investera i värdepapperen. Ett godkännande av prospektet innebär inte ett godkännande av de värdepapper som prospektet täcker.
En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Historisk utveckling utgör ingen garanti för framtida utveckling eller avkastning. Prospekt, KID och slutliga villkor finns på valour.com
