David Bagge 29 september

Risk för nytt event på horisonten?

Välkommen till premiärkrönikan! Varje fredag publiceras en ny krönika på ett aktuellt ämne, framtida spaningar eller historiska reflektioner. Allt i ett lättsmält format innan helgen är i antågande. Veckans krönika handlar om räntehöjningar och dess effekter. Ett högst aktuellt ämne.

Stigande räntor i en hårt belånad ekonomi är sällan poppis. Faktum är att amerikanerna aldrig tidigare varit så här skuldsatta, vilket vi belyste i en artikel här och fokuserar på USA som helhet idag. Håll i hatten, för här pratar vi stora tal.

De senaste 5 åren har den amerikanska statsskulden ökat med hisnande +54% till dagens 33 biljoner USD (1 biljon = 1000 miljarder, eller en miljon miljoner). Bara de senaste tre månaderna har 500 miljarder USD adderats per månad (!) i skuld. Från ha legat på en debt-to-GDP-ratio på 50% år 2000 noteras nu USA på 119%. Regeringens utgifter är nu så pass stora att 1,8 biljoner USD kommer att emitteras i obligationer de kommande 6 månaderna endast för att täcka underskottet. Är detta hållbart på sikt? Man ska inte glömma bort att statens räntekostnader ökar kraftigt i denna räntemiljö med..

I mars såg vi ett par banker i USA med Silicon Valley Bank i spetsen som fick kasta in handduken till följd av att de obligationer som de höll som säkerhet för insättarnas pengar föll i värde när marknadsräntorna steg. När många insättare tog ut sina pengar samtidigt var således konkursen ett faktum. Det fanns helt enkelt inte tillgångar att täcka uttagen med. En klassik bankrun och staten tvingades gå in och täcka upp. Jag hörde någonstans att den räddningsaktionen från Fed omintetgjorde ett helt år av QT-programmet som lanserades 2022.

Under 2022 såg vi hur brittiska pensionsbolag fick marginal call på derivat och tvingades sälja obligationer i en fallande marknad. Bakgrunden var att den nya budgeten från Westminster med ofinansierade skattesänkningar fick brittiska långräntor att rusa. Bank of England tvingades då gå in i och stabilisera marknaden med 65 mdr pund i ett bond-buying programme.

Spolar vi fram tiden med sex månader från banktumultet i mars har vi haft ytterligare ett par räntehöjningar från den amerikanska centralbanken och ska man tro på Fed själva menar de att vi kommer se räntor ”higher for longer” till åtminstone 2025 då inflationen väntas komma ner till 2% målet. Sen kan man alltid ifrågasätta Feds förmåga att prognosticera framtiden då de varit helt fel ute sedan 2020…

The Fed Since 2020:

1. Mar 2020: Inflation won’t be a problem

2. Jan 2021: Inflation is “transitory”

3. Sept 2021: Interest rates won’t rise until 2024

4. Jan 2022: Recession is needed to lower inflation

5. Dec 2022: Disinflation has begun

6. Feb 2023: A “soft landing” is possible

7. Mar 2023: Banking system is “stable” (SVB failed March 10)

8. Sept 2023: Inflation won’t hit 2% until 2025

Jag tror personligen att de kommer ha fel även denna gång. Både vad gäller sin syn på inflation och styrräntan samt tillväxtutsikterna för den amerikanska ekonomin. Jag anser att Fed redan är klara med höjningarna och vi kan mycket väl kan stå inför en recession i H1 2024 som sänker inflationen snabbt ner mot 2% och även där under. Om det spelar ut så och om också blir deflation återstår att se, men det skulle vara illa för börserna. Speciellt en kombination av de två.

Låt oss anta att Fed litar på sina egna prognoser fram till nyår och möjligtvis höjer räntan i november eller december som Powell meddelade under mötet i september. Ja då finns det klar risk enligt mig att något större kreditevent kan inträffa kommande halvåret. Om det inte redan är för sent. Någon större commercial real estate-fond som kastar in handduken? Någon stor pensionsförvaltare som hamnar på obalans efter att innehaven i obligationer fallit än mer (tredje året i rad nu med negativ avkastning på långa bonds) eller någon större bank som fallerar?

Historien visar på att Feds räntehöjningar ofta leder till kriser. Ibland innan man höjt klart och ibland när man börjat sänka räntan. Första halvåret bjöd på en rad kriser som jag nämnt ovan, bjuder andra halvåret på mer eller får vi vänta till 2024?

Redan nu är det extremt lockande för amerikanska insättare att plocka ut pengarna från sina bankkonton och sätta dem i penningsmarknadsfonder, korta obligationer eller ränte-ETFer. Enligt Kobeissi Letter ger bankerna följande inlåningsränta i USA:


1. Wells Fargo 0,15%

2. Citibank 0,05%

3. Chase 0,01%

4. Bank of America 0,01%

Jämför det med amerikanska penningmarknadsfonder på 4,5% och statsskuldväxlar på över 5%, eller varför inte Vanguard Federal Money Market Fund som ger 5.28% i avkastning. Ett knapptryck bort.. Eran med fria pengar för bankerna är över och vän av ordning undrar ju hur räntenettot kommer se ut framöver då bankerna måste höja räntorna på insättningar för att försvara kundflykten?

Lägg därtill att husmarknaden är i gungning efter det senaste årets räntehöjningar där nu Fannie Mae meddelat att försäljningar på den amerikanska husmarknaden står inför den största inbromsningen sedan 2011. För 2023 väntas en försäljning av 4.8 miljoner bostäder, vilket är den klart lägsta försäljningen sedan 2011 och för 2024 väntar Fannie Mae att siffran endast ökar marginellt till 4.9 miljoner. Även det den lägsta siffran på ett decennium. Även om USA undviker en recession väntas husmarknaden trampa vatten under lång tid enligt ekonomerna på Fannie Mae.

Sen kan man alltid fundera på fastigheternas värde i sig. Vissa menar att inflationsjusterade värden på bostäder nu ligger 85% över sitt 130-åriga snitt. Hållbart eller inte, men just med detta mått mätt kan man i alla fall prata om en husbubbla. Lägg därtill att amerikanernas ränteutgifter på bolånen är på ATH, givet stigande bolåneräntor och storleken på bolån jämfört med historien.

Under sommarens starka börsuppgångar har även allt fler analytiker och strateger gått från att tro på en recession och istället favorisera en mjuklandning eller en ”no landing”. Vinstutsikterna har skruvats upp för 2024 och konsensus ser nu att vinsterna växer +10-12% för året. Allt ska segla vidare. Inget att oroa sig för. Tittar vi till andelen konkurser i USA är denna dock högst alarmerande. Andelen företagskonkurser är nu uppe kring samma nivåer som under Covid och närmar sig nivåerna från finanskrisen. Mjuklandning?



Hur framtiden spelar ut vet vi först i efterhand, men många delar av ekonomin är i behov av vikande inflation och sänkta räntor. Det är en sak som är säker. Dock gärna utan recession med hög arbetslöshet, vikande konsumtion och fallande bolagsvinster. En svår balansgång..

Kanske blir 2024 året där långa obligationer tar revansch på fallande långräntor och där börsen får problem med en recession och därmed bolagsvinster som rullar över söderut? En fundering som vi senaste belyste här och som inte känns orealistisk. Hur framtiden spelar ut återstår att se och vi kan mycket väl få ett traditionellt Q4-rally innan sämre tider. Som alltid finns det gott om risker, men även många möjligheter!


Önskar en trevlig helg!


Rekommenderat

Se alla
16 februari David Bagge
Party like it’s 99?
Fredag morgon! Även om det regnar just denna morgon i ett gråmulet Stockholm finns det ändå ett hopp om att våren…
9 februari Marketmate
Inflation och skuldsättning i fokus!
Skribent: Streiff är tillbaka med sin andra gästkrönika på Marketmate! Hans debutkrönika från den 12 januari…
2 februari David Bagge
Kinaspecial – Dags för draken att flyga!?
Den kinesiska aktiemarknaden är i fritt fall och årets nedgång stämplar in det fjärde året i rad med fallande…