David Bagge 1 mars

Hur mår USA egentligen?

Äntligen fredag och en ny månad står för dörren! Börserna har fått förnyad kraft efter Nvidias rapport förra veckan och både S&P 500, Nasdaq, DAX, STOXX och NIKKEI noteras nu på ATH. Faktum är att marknadens momentum globalt har ökat stadigt de senaste månaderna och BofA belyser att Advance-Decline Index globalt också noteras på ATH, vilket är ett styrketecken.

Men dagens krönika ska kika mer på USA ekonomi i stort, nu när marknaden omfamnar AI med båda händerna och handlar upp de amerikanska techjättarna där efter. Låt oss inleda med en snabb summering av de senaste två veckornas händelser i USA:

  • Inflationen är fortfarande aktuell (US CPI 3,1% i jan, samma nivå som i juni och november).
  • Konsumenternas förtroende sjunker för första gången på fyra månader
  • Order för varaktiga varor i USA minskade -6,1 % i januari (största nedgången sedan april 2020)
  • Uppsägningar i januari är de näst högsta sedan efterdyningarna av finanskrisen 2009
  • Nedgången för amerikansk detaljhandel i januari var den största på ett år
  • USA:s bankreserver (som hålls som en buffert mot kreditförluster) har fallit ner under beloppet av förfallna kommersiella fastighetsskulder
  • Amerikanska regionala banker är ner -9.4% ytd (KRE ETF) på oro för och problem inom commercial real estate
  • Miljardärer dumpar aktier: Jeff Bezos (-8.5 mdr USD i Amazon), Walton Family (-4.5bn i Wallmart), Mark Zuckerberg (-428 mln USD i META), Jamie Dimon (-150 mln USD i JPM, första försäljningen sedan 2005), med flera
  • Nasdaq och S&P 500 noteras på ATH

Fed räddar bankerna i mars? (Kickern för melt-up på börserna..)

Den senaste datapunkten från US Credit Managers Survey visar att att takten för avslag på kreditansökningar ökar, samt samt att antalet konton som klassificeras som “collections” (ytterligare konton som bankerna vill ha i pant för lån) ökar. Detta samtidigt som Fed väntar med räntesänkningar, rullar vidare på QT och ska avsluta det program med stödpengar som sjösattes vid bankkrisen i mars förra året. Detta är en cocktail som jag inte tro kommer att hålla!

Det är inte alls omöjligt att stödprogrammet förlängs för att det ser så risigt ut i bankerna, samt att QT avslutas vid mötet i mars. Det i sig vore troligtvis den “kicker” som börserna behöver för att gå in i en mer vertikal rörelse på uppsidan in mot juni.

Is this time really different?

Under 2022 och delar av 2023 var recession det stora modeordet på alla ekonomers läppar och stundtals såg dessa 100% sannolikhet för amerikansk recession under 2023. Som vanligt när alla tror samma sak inträffar det sällan. Tvärtom vände börserna skarpt uppåt under Q4 i fjol och vi tajmade botten perfekt i krönikan “The botten is nådd?” från den 29 oktober. Efter +23% på de amerikanska börserna är det däremot ingen som tror på recession längre, utan snarare “no landing” eller “soft landing”. Det trodde man 2007 och 2000 också för den delen…

En historiskt pålitlig recessionsindikator är som bekant de amerikanska yieldkurvorna och när de inverterar är det ett tecken för recession på sikt. Dock är det som alla vet inte när de inverterar som en recession slår till, utan snarare efter 1-2 år när kurvan brantar uppåt igen. “Dont fear the inversion, fear the steepener” är troligtvis ett bekant uttryck för flera av er.

I nedan graf från Tradingview har jag plottat S&P 500 jämfört med 10y-2y och 10y-3M. De lila lodrätta linjer visar på när 10y-2y inverterat och de oranga fälten på tider med recession i USA. Bilden visar helt klart att det är när yieldkurvorna börjar leta sig upp över nollan igen från ett inverterat läge som det gäller att dra ögonen åt sig på riktigt. Där är vi inte än. Noterbart är dock att pågående invertering varat historiskt länge, vilket i sig är intressant då marknaden enligt skolboken kräver högre avlastning (kompensation för inflation etc) att låna ut pengar på 10 års sikt jämfört med 3 månader eller två år. Så är inte fallet nu och har inte varit sedan oktober 2022.

Inflationen – higher for longer?

Marknaden har prisats om ordentligt i år från en initial tro om 7 räntesänkningar i år till nuvarande ca 4 stycken. Fed själva ser 3 stycken under året. Men frågan är om det ens blir 3 räntesäkningar? NFIB frågar varje månad omkring 10,000 företag om de planerar att öka priserna kommande tre månader. De senaste månaderna har denna siffra ökat från 20% till 40%. Varför är det intressant? Jo därför att planerade prisökningar historiskt haft en fin korrelation med CPI i stort.. Risk på uppsidan för inflationen kommande månader?

Och det resonemanget är intressant att ta till Sverige och Europa med. Marknaden förväntar sig fem stycken räntesänkningar från Riksbanken i år, men vi vet av historien att Riksbanken sällan går stort fram före ECB gör det. Inte minst för att man inte vill försvaga den svenska kronan för mycket och dessutom har vi en ny riksbankschef på plats. Hos ECB går åsikterna om tajming för räntesänkningar isär.

ECBs Holzmann kommenterade följande till Bloomberg för någon vecka sedan: “But typically the Fed always in the last few years has always gone first by about half a year so I would assume, ceteris paribus, as things are, that we would also follow with delay,”. Om ECB väntar på Fed, är det inte omöjligt att Riksbanken väntar på ECB. Jag har väldigt svårt att se fem räntesänkningar i Sverige i år i ett sådan läge.

För att verkligen få ner inflationen mot 2% uthålligt kan det komma att krävas en ordentlig avkylning i ekonomin. Något som jag också tror kommer under andra halvåret i år. Jag ser dock en stor risk att centralbankerna var alldeles för mjuka i sin penningpolitik under 2020-20121 (minusräntor och QE) och är nu alldeles för restriktiva. De sänkte för mycket tidigare och har nu tvingats höja för mycket. Jag blir inte alls förvånad om vi ser paniksänkningar på sikt igen, men då för att ekonomierna brottas med recession.

Den amerikanska konsumenten mår inget vidare och kommer inte räntesänkningar snart kommer de knappast att må särskilt mycket bättre under våren. Man är högt belånade och kreditkortskulderna växer. Nedan graf visar på amerikanernas räntebetalningar i förhållande till disponibel inkomst, jämfört med S&P 500. Siffrorna är från december, men visar på att vi närmar oss nivåerna där börsen toppade 2000 och 2007. Samt för den delen nivån som uppmättes i rallyt 1987 där sedan “svarta måndagen” följde.

Ökade kostnader för konsumenterna sätter såklart sina spår inom amerikansk retail sales där förväntningarna pekar ordentligt nedåt framöver. Kanske inte så konstigt att aktier som H&M och Electrolux går svagt här hemma i år med nedgångar på -20% ytd.

Arbetslösheten ligger kvar på historiskt låga 3,7% och denna siffra är viktig att bevaka under våren! Redan nu är det många som tvingats ta ett andra jobb på kvällar och helger för att dra runt familjen. Ökad arbetslöshet har historiskt varit ett varningstecken för börsen i stort, förutom i början av 90-talet då S&P hackade till för att sedan fortsätta uppåt.

Ser vi till industriproduktionen har den helt planat ut det senaste året. Den har inte vikt ner något betydande (ännu), men viktig att bevaka då fallande produktion i industrin har lett till fallande eller volatila börser, bortsett från 1991 då industriproduktionen efter en dipp tog fart från låga nivåer.

AI och produktivitet

Vi måste såklart kommentera AI och värdering i dagens krönika med, vilket de följande styckena avhandlar innan veckans krönika är till ända.

Att AI kan förbättra produktiviteten i företagen på sikt är det ingen tvekan om. AI-assistenter kan helt ersätta kundtjänstarbetare och effektivisera arbetsdagen i stort på de flesta arbetsplatser, med ökad produktivitet och potential till ökade marginaler. UBS belyser att Generativ AI kan öka produktivitetstillväxten med +2,5% för 2024, vilket i så fall skulle ge +20% på aktiemarknaden för helåret enligt dem. Applicerar vi den uppgången till S&P 500 innebär det en kurs vid årsskiftet på 5775. Som bekant och som jag belyste i min tidigare krönika “Party like it´s 99?“, är det mer troligt i min värld att en sådan rörelse tas ut innan sommaren är till ända. Helt enkelt för att fler vill in “tidigt” och inte orkar stå utanför/vara underallokerade aktier längre. En potentiell FOMO-rörelse som till slut leder till att förväntningarna och värderingarna blir för höga för att bära börsen högre.

Börsaktuella Klarna har såklart arbetat med AI länge och i Dagens Industri tidigare i veckan spådde Sebastian Siemiatkowski att deras AI-assistent kan utföra 700 kundtjänstarbetares jobb och lyfta Klarnas vinst med 400 mkr för 2024.

En personlig reflektion: Vart ska alla personer vars jobb effektiviseras bort ta vägen med minskade skatteintäkter som följd? Motargumentet är att människor alltid haft en förmåga att hitta nya vägar, nya jobb osv. Det må ha stämt historiskt (industriella revolutionen, löpande bandet, Internet, osv) då många gick från industri- till servicesektorn. I och med AIs intåg är jag långt ifrån säker att det är lika “enkelt” att hitta jobb i andra sektorer som det varit historiskt. Kommer vi på sikt ha mer eller mindre helt automatiserade arbetsplatser? Kommer alla tidigare arbetare att ligga hemma på soffan med “medborgarlön”? Vem ska då köpa alla de produkter som produceras? AI-assistenten tvärs över gatan? Såklart ett stort och aningen flummigt resonemang, men ändå något man kan fundera på en fredag..

Värdering

På lång sikt är det vinster och utdelningar som leder aktier och börser högre och som alla vet är värdering är ingen timingindikator, men alltid intressant att ha i bakhuvudet. Just nu är det många som anser att börserna kan gå högre eller mycket högre under året. I förra veckans krönika här på Marketmate belyste jag också förutsättningarna som just nu finns i marknaden där indexen skulle kunna bli ett självspelande piano på uppsidan kommande månader med en mer “vertikal” rörelse på uppsidan som följd. Det gäller fortfarande, men börsen skulle bli dyr och utgöra ett mer långsiktigt säljläge.

Värderingen på S&P 500 är just nu 20,2x på 12 månaders framåtblickande estimat av vinsterna. Vi har historiskt endast haft två tillfällen när börsen varit dyrare sett till vinsterna och det är under pandemin (vinster ner och börsen upp tack vare centralbankernas räddningsaktioner med QE) samt under 1999-2000. Givet oförändrade vinster skulle S&P kunna stiga ytterligare +27% för att värderas på P/E 25,8x (IT-bubblan), dock ska man understryka att det knappast var ett långsiktigt köpläge för aktier i stort.

Världens största 10 aktier står redan för 12,7% av det totala marknadsvärdet globalt, jämfört med 9.9% vid toppen av IT-bubblan, vilket får mig att tro att om denna börsuppgång ska fortsätta så kommer rallyt att breddas till att inkludera fler aktier och sektorer.

Apollo lyfter dock fram medianvärderingen på Topp 10 amerikanska techaktier (AI) som mycket alarmerande på 40x fwd P/E, vilket är +50% högre än värderingen på topp 10 av IT-aktierna vid millennieskiftet. Mycket bygger på att vinsterna fortsätter att utvecklas starkt för de absolut största techbolagen, men återigen anser jag att börsrallyt måste breddas till fler aktier och sektorer för att vara uthålligt. Medianvärderingen på S&P ex topp 10 är mer i linje med historiskt snitt, vilket borde kunna locka investerare att bredda sitt synfält. Om tron om “no landing” eller “soft landing” ska vara på riktigt.

Vi ska inte heller glömma att den förväntade direktavkastningen på en 60/40-portfölj är ordentligt sämre än cashplaceringar sedan mer eller mindre ett år tillbaka. Kanske inte så konstigt att Moneymarket Funds är på ATH och Buffetts Berkshire har rekordhög kassa…

Avslutningsvis

Ibland funderar jag på riktigt vart mänskligheten är på väg.. Senaste modet är ett buntband som armband till det ringa priset av motsvarande 3130 kronor.. Dessvärre blev de så populära att de sålt slut. Men för den som vill öppna plånboken finns fortfarande ett exemplar kvar av “säkerhetsnålen” för 8814kr. Jösses.

Som svar på rubriken “Hur mår USA egentligen?” är mitt svar: “Så där.. En förkylning som kan utvecklas till något allvarligare under året. Då har jag inte ens belyst landets extrema skuldsättning och de räntebetalningar som det medför för USA i stort. Förkylningen är dock inget som börserna tar fasta på i stort här och nu och jag ser fortfarande chans för ett fortsatt börsrally in i sommaren, innan svagare tider.”

Som vanligt hoppas jag att veckans krönika gav uppslag för funderingar och reflektioner. Vi lever i en minst sagt intressant tid på alla sätt.

Önskar en riktigt trevlig helg!

Mvh David


ANNONS

Rekommenderat

Se alla
17 juni David Bagge
S&P target 6300?
Igår publicerade vi en tabell över Wall Streets målkurser för S&P 500 vid utgången av 2024 (här). Goldman…
15 juni David Bagge
Toppish USA!?
Min vy är att vi närmar oss en större topp i marknaden kommande månader och nedan grafer tycker jag tyder på att…
14 juni PopeyeCharts
Apple Inc (AAPL) mot nya höjder?
Skribent: Popeye Charts är mitt hem på X (Twitter), där många av er kanske känner igen mig på @pop_ey_ch. Fokus…