David Bagge 24 April

Warranter

Warranter är papper som ger dig rätten (men inte skyldigheten) att köpa eller sälja en viss tillgång till ett bestämt pris innan ett förutbestämt datum. Dessa papper utfärdas av finansiella institutioner och liknar optioner, men de har oftast lite längre tidsramar och täcker ett bredare utbud av tillgångar. Det är viktigt att notera att med warranter kan du inte förlora mer än din ursprungliga investering, och du behöver inte satsa ytterligare pengar (marginal) för att handla dem.

Typer av warranter: Det finns två huvudtyper av warranter:

  1. Köpwarranter. Dessa används när du tror att priset på den underliggande tillgången kommer att stiga. De ger dig rätten att köpa den tillgången till ett förutbestämt pris före ett angivet datum.
  2. Säljwarranter. Används när du tror att priset på den underliggande tillgången kommer att sjunka. De ger dig rätten att sälja den tillgången till ett förutbestämt pris före ett angivet datum.

Warranter är användbara för investerare som vill öka sina potentiella vinster och kan användas för olika tillgångar och olika nivåer av risk. De ger dig möjlighet att handla på de marknader du är intresserad av och kan anpassas till din risktolerans. Warranter ger dig också möjlighet att få mer värde ur dina investeringar genom hävstångseffekten. De kan användas både för spekulativa investeringar och för att skydda dig mot förluster (hedging). Om du till exempel är orolig för att en aktie kommer att tappa värde, kan du använda en säljwarrant för att minska risken. Warranter handlas som andra finansiella instrument och ger dig möjlighet att köpa och sälja dem när som helst under marknadens öppettider genom din mäklare.

Nyckelbegrepp

  1. At the money (“vid pengarna”): Warrantens lösenkurs är samma som priset på den underliggande tillgången.
  2. Köpwarrant (köpoption): En warrant som du kan använda när du tror att priset på den underliggande tillgången kommer att öka.
  3. Delta: Hur mycket warrantens pris förändras i förhållande till den underliggande tillgången.
  4. ISIN-kod: En unik kod du behöver för att köpa eller sälja produkten genom din mäklare.
  5. Hävstång (leverage): Hur mycket warrantens pris förändras i förhållande till en 1% förändring i den underliggande tillgången. Till exempel, om det är 5x hävstång, skulle en 1% förändring i den underliggande tillgången resultera i en 5% förändring i warrantens pris.
  6. Avveckling: Datumet när warranten löper ut och eventuell betalning görs.
  7. In the money (“i pengarna”): När priset på den underliggande tillgången är högre (för köp) eller lägre (för sälj) än warrantens lösenkurs.
  8. Inneboendevärde: Skillnaden mellan priset på den underliggande tillgången och warrantens lösenkurs, om det finns någon.
  9. Out of the money (“utanför pengarna”): När priset på den underliggande tillgången är lägre (för köp) eller högre (för sälj) än warrantens lösenkurs.
  10. Paritet: En faktor som används för att omvandla warrantens värde till en del av den underliggande tillgången. Till exempel, en paritet på 1 000 betyder att en warrant är värd en tusendel av den underliggande tillgången.
  11. Säljwarrant (säljoption): En warrant du kan använda när du tror att priset på den underliggande tillgången kommer att minska.
  12. Premie: Priset du betalar för chansen att warranten kommer att vara “in the money”. Du kan beräkna det genom att subtrahera inneboendevärdet från warrantens nuvarande pris.
  13. Lösenkurs: Nivån som priset på den underliggande tillgången måste nå (för köp) eller gå under (för sälj) för att generera en utbetalning vid avveckling.
  14. Theta: Hur mycket warrantens pris förändras med hänsyn till den återstående tiden innan den löper ut.
  15. Tidsvärde: En del av premien som är kopplad till den tid som återstår innan avveckling.
  16. Tidsvärdesförsämring: Minskningen av tidsvärdet när warranten närmar sig avvecklingen.
  17. Underliggande tillgång: Den faktiska tillgång (till exempel aktie, index, råvara eller valutapar) som warranten är kopplad till.
  18. Vega: Hur mycket warrantens pris förändras med hänsyn till förändringar i den förväntade volatiliteten i den underliggande tillgången.

Hur Warranter Fungerar

Warranter är finansiella instrument med vissa nyckelbegrepp som är värda att förstå:

Avveckling: Warranter har en bestämd livslängd, oftast 6 till 12 månader. Du kan köpa eller sälja en warrant när som helst under dess livslängd. När livslängden är över, kan warranten antingen betala ut kontanter eller avslutas utan värde, beroende på dess prestation.

Underliggande tillgång: Warranter kan vara kopplade till aktier, råvaror, index eller valutapar. Hur den underliggande tillgången presterar påverkar om din warrant blir lönsam när den löper ut.

Lösenkurs (målnivån): Lösenkursen är det pris som den underliggande tillgången måste nå (för köp) eller inte nå (för sälj) för att din warrant ska ha något värde vid avveckling.

Paritet, skalningsfaktor: Paritet visar hur många warranter som krävs för att representera en enhet av den underliggande tillgången. Till exempel, om pariteten är 1000, behöver du 1000 warranter för att representera 1 enhet av den underliggande tillgången.

Betalning vid warrantens avveckling: Betalningen när en warrant löper ut beror på vilken typ av warrant det är (köp eller sälj) och beräknas baserat på den underliggande tillgångens kurs, lösenkursen och pariteten. Detta kallas inneboendevärde.

Typ av avveckling (amerikansk eller europeisk): Typen av avveckling avgör när du kan använda din warrant för att köpa eller sälja den underliggande tillgången. Med europeisk avveckling kan du bara använda warranten vid utgången, medan amerikansk avveckling tillåter avveckling när som helst från utgivningsdatum till utgångsdatum. I praktiken säljs warranter ofta före utgången.

Betalning vid avveckling: För köpwarranter är betalningen baserad på skillnaden mellan den underliggande tillgångens kurs och lösenkursen, delat med pariteten. För säljwarranter är det tvärtom, skillnaden mellan lösenkursen och den underliggande tillgångens kurs, också delat med pariteten.

Hävstång i Warranter

En viktig aspekt av warranter är hävstång, som kan hjälpa dig öka dina potentiella vinster, men det innebär också ökad risk. Här är en enkel förklaring av hur det fungerar:

Fördelar med hävstång: Hävstång ger dig möjligheten att maximera värdet av dina investeringar. Istället för att direkt köpa den underliggande tillgången kan du använda hävstång för att få samma exponering till en lägre kostnad eller öka din exponering med samma investering. Detta innebär att du kan minska din kapitalrisk eller potentiellt öka dina vinster.

Begränsad risk: Det är viktigt att komma ihåg att med warranter kan du aldrig förlora mer än din ursprungliga investering, även om du använder hävstång. Så även om dina vinster och förluster förstoras genom hävstång kommer du inte att riskera att förlora mer än vad du investerat.

Hävstång i praktiken: Tänk på det som att köpa ett hus med ett bolån. Du betalar en mindre handpenning, till exempel 30 000 kr, och tar ett bolån på 270 000 kr för att köpa ett hus värt 300 000 kr. Om husets värde ökar eller minskar med 10 %, det vill säga med 30 000 kr, är du exponerad för hela prisändringen.

Om värdet ökar med +10 % ökar ditt totala investerade kapital till 60 000 kr, och om det minskar med -10 % sjunker det till noll. I båda fallen innebär det en ökning eller minskning av din ursprungliga handpenning med 100 %. Du har alltså investerat 30 000 kr men fått samma exponering som en investering på 300 000 kr, vilket ger dig en hävstång på 10.

I praktiken rör sig inte warrantens pris i exakt takt med den underliggande tillgången (det är mindre känsligt). Så din faktiska hävstångseffekt kan vara annorlunda än 10. För att beräkna den faktiska exponeringen måste du även ta hänsyn till Delta, som mäter hur mycket warrantens pris ändras i förhållande till den underliggande tillgången. Det justerade måttet kallas helt enkelt hävstång.

Utforska warranter och hitta den bästa produkten som lämpar sig för ditt val på vår Warrantlista.

Relaterade artiklar

Se alla
24 April
Börshandlade produkter
Börshandlade produkter är en typ av investeringsprodukter som är noterade på en börs och följer värdet...
23 April
Bull & Bear-certifikat
Bull & bear-certifikat är investeringsprodukter som följer värdet på en underliggande tillgång, exempelvis en aktie, ett...
24 April
Mini Futures
Mini Futures är en typ av börshandlad produkt som följer värdet på en underliggande tillgång, exempelvis...